Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sockerbiten, bortflyga de ej derifrån förr, än de lemnat en svart
prick efter sig. I början ärnade jag till lagern och tornet
på den förgylda ramen addera äfven en eklöfsgvist; men
vid närmare besinning afstod jag derifrån, emedan jag ej
ville gå efterverldens dom i förväg. Samtiden har ej kunnat
förneka mannens snille och hans lidanden; efterverlden
skall ej förneka hans patriotism[1].
Jag lemnade ramen tillbaka åt städerskan och frågade:
"har ingenting annat nytt hörts af?"
"Jo," svarade hon, "nu mins jag. Det var en herre
här i går afton vid samma tid, som gossen kom hit med
ramen. Han sade, att han skulle komma åter i dag på
förmiddagen – och här är hans visitkort."
Städerskan lemnade mig kortet och jag tog det och
läste ett älskadt namn, namnet på en gammal
universitetsvän, hvars bekantskap jag gjort
»I de glada dar,
då morgonens dagg låg på lifvet qvar.»
och hvilken jag sedan dess ej återsett.
I detsamma öppnades dörren och den länge saknade
vännen inträdde. Sedan de första glädjeropen, helsningarna
och handtryckningarna gått för sig – hvarvid städerskan
i all tysthet – dock lofligen – aflägsnade sig med
stöflarne och skoborsten – kom min vän att kasta ögonen
på bordet, der jag den föregående aftonen hade afbördat
mina fickor deras innehåll. "Hur tusan," utropade han,
"har du kommit i besittning af mitt cigarrfodral?"
"Jag hittade det i går på kanalbanken vid Berg,"
sade jag.
"Just der förlorade jag det i förrgår," sade han. "Men,"
fortfor han sedan, "stig nu upp. Du måste ut och följa
mig kring staden och visa mig dess märkvärdigheter."
"Hjertans gerna!" svarade jag och skuttade upp ur
sängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
