Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - En stearinljuslåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
UTREDANDE AF ELDENS NATUR. 15
syre och vatten åt; hvarje litet korn innehåller fortfarande
alla tre ämnena. Däremot kan man med kemiska medel
sönderdela föreningar: om man glödgar järnrost med kol,
bortgår vattnet i följd af hettan, kolet förenas med syret
i rosten och rent järn blir kvar. På så sätt framkommer
man till ämnen, som icke vidare kunna delas i enklare
beståndsdelar; sådana kallas enkla ämnen, grundämnen eller
element.
Järn och öfriga metaller samt svafvel, kol, väte, syre
äro enkla ämnen. Deras antal är ungefär 70 och genom
deras inbördes förening på olika sätt uppstå de tusentals
kemiska föreningarna, »hvilka bilda den värld, som uppen-
barar sig för våra yttre sinnen». Vi se, att ordet element
har två betydelser; dels betecknar det ett enkelt ämne,
— detta är den nya betydelsen — dels eld, luft, vatten
eller jord, hvilket är den gamla betydelsen.
När ljuset brinner, järnet rostar, kopparn ärgar, för-
ändras de ju på ett väsentligt sätt och sägas undergå en
kemisk förändring. Vi kunna nämna flera sådana, hvilka
vi ha tillfälle att iakttaga i det dagliga lifvet. Om ett
stycke kött kokas, blir det grått i stället för rödt, får en
annan smak och blir mera lättsmält; det har nu genom-
gått en kemisk förändring. Då en deg jäser, öfverföres
det hårdsmälta mjölet i det lättsmälta brödet och sam-
tidigt afskiljes en gasart, som kommer brödet att svälla
upp och bildar håligheter i detsamma — en ny kemisk
förändring. I brännerierna erhåller man af säd och pota-
tis genom jäsning och vidare bearbetning en vätska, sprit,
hvilket således innebär en genomgripande förändring.
Läran om dylika företeelser, vid hvilka ämnenas samman-
sättning och natur förändras, kallas kemit.”)
”) Det förekommer andra förändringar hos kropparna, hvilka icke
äro så genomgripande. Isen, som om vintern betäcker sjöarna, smälter
på våren och blir åter vatten; om vatten kokas, öfvergår det i osynlig
vattenånga, men om denna afkyles bildas vatten igen. Detta sker ock-
så ute i naturen: vattnet från sjöar, floder, haf öfvergår långsamt men
oupphörligt till vattenånga; detta kunna vi se däraf att sjöarnas ytor
sänka sig under torra, varma somrar. Dylik långsam ängbildning kallas
afdunstning. Den bildade ångan stiger osynlig uppåt, men högt uppe
är luften mycket kall och där blir ångan flytande igen och bildar de
samlingar af mycket små vattendroppar eller vatteriblåsor, som vi kalla
moln. Sedan återkomma de till jorden i form af regn, det vill säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
