Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Utredande af eldens natur - En stearinljuslåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[6 ELDEN,
se, hvart det tagit vägen. Vi skaka om buteljen utan att
taga ur korken och finna att kalkvattnet blir hvitt, mjölkigt,
och att små flockar af ett fast, hvitt ämne afskilja sig.
Detta beror på, att när det glödande kolet kommer
ut till lågans kant, förenar det sig kemiskt med syret i
den omgifvande luften, och den kemiska förening, som
härvid bildas, är en gasformig kropp, som kallas kolsyra.
Den är liksom luft färglös, tunn, genomskinlig. och därför
osynlig, men skiljer sig från luften därigenom att om den
skakas med kalkvatten, så bildar den med den lösta
kalken en ny kemisk förening, kolsyrad kalk, hvilken af-
skiljes som ett hvitt pulver.
En fast kropp, som på ett dylikt sätt afskiljes ur en
vätska, kallas en fällning. Om vi vilja göra buteljen ren
igen och något af den hvita fällningen skulle ha fastnat
i den, kunna vi hälla i litet ättika och skaka om, då fäll-
ningen löses i ättikan.
Syret i luften förenar sig också med vätet i stearinet
och ger sålunda upphof till vattenångan i lågan. Vatten
är nämligen en kemisk förening af väte och syre. BSyret
kallades fordom »eldsluft», på grund af sin förmåga att
underhålla eld, hvilket just är dess mäst utmärkande
egenskap. Det upptäcktes samtidigt (år 1774) af engels-
mannen Priestley och den store svenske kemisten Scheele,
hvilken var apotekare i Köping.
Det återstår nu att tala om hettan i lågan. Vi ha
fått reda på att i lågan förenas kol och väte från ljuset
kemiskt med syre, en gas, som finnes i den omgifvande
luften, och det är just detta, som är orsaken till hettan.
Vid kemiska föreningar blir det nämligen i allmänhet
varmt eller utvecklas värme. ’Detta sker vid alla andra
kemiska förändringar vi omtalat, eller då järnet rostar,
kopparn ärgar och så vidare. Därvid utvecklas emeller-
tid icke så mycket värme på en gång som i en ljuslåga, ’
emedan förändringen går mycket långsammare; vi kunna
därför icke utan särskilda anordningar iakttaga värmet
där. Detta kunna vi emellertid göra vid ett annat till-
fälle, som mången torde kunna bestyrka. När murarne
skola göra i ordning murbruk, hälla de vatten på osläckt
kalk; därvid pöser denna upp och intager mycket större
rum än förut. Samtidigt blir den mycket varm och vatten-
o
angor gå bort i följd af hettan; ja, om kalken får ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
