Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Förebyggande af eldfara - Impregnering af bohag, väfnader m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslår, att till väfnader användes hvar för sig tvänne
lösningar, hvilka han tillsammans förordar för trä. Den ena
är borax och bittersalt, som tillredes och användes på
följande sätt:
Till en liter vatten sättes tre rågade matskedar borax
och tre strukna matskedar bittersalt. Vattnet uppvärmes
först, hvarefter de båda satserna tillsättas och vätskan
omröres, tills lösningen är fullständig. Därpå nedlägges tyget
ofördröjligen i lösningen, urkramas, inslås i en duk och
urvrides ytterligare samt strykes eller prässas. Skall
tyget stärkas, sker det samtidigt genom att till lösningen
sättes vanlig kvantitet stärkelse. Kärlet skall efter
begagnandet genast väl rengöras; annars bildar sig i
detsamma magnesiumborat, som sätter sig fast på kärlets
väggar.
Den andra är en blandning af ammonmiwmsulfat och
gips i olika proportioner allt efter finheten af det tyg,
som skall impregneras. Den behandlas på samma sätt
som den förra, är mycket värksam och billig. Med dessa
medel kan hvilken slags väfnad som hälst behandlas, från
det finaste flor till det gröfsta buldan.
I England gaf drottning Victoria år 1866 i uppdrag
åt kemisterna Versmann och Oppenheim att för samma
ändamål anställa försök, hvilka utföllo mycket fördelaktigt.
Det medel, hvaraf de engelska fabrikanterna mest
betjäna sig, är en lösning af en del ammoniumsulfat
i tio delar vatten; detta skyddsmedel är ypperligt och
gifver tyget en vacker glans, men gör att det svårligen
kan strykas, emedan det heta järnet fastnar och gör
rostfläckar på tyget. För saker, som skola strykas, använder
man därför i stället ett preparat, som hufvudsakligen
består af en del natriumvolframat i sex delar vatten.
Sedan plaggen tvättats, stärkts och blånats, få de
torka helt ytligt, hvarefter de doppas i lösningen och
sedan strykas. Kostnaden för impregnering af en
musslinsklädning uppgår till högst 50 öre.
För impregnering af kulisser synes ammoniumfosfat
vara värksammast och ändamålsenligast.
Ett af J. W. Malmberg i Stockholm 1877
uppfunnet, patenterat preparat, bestående af 10—20 delar
svafvelsyra, D delar ammoniak, 5 delar ammoniumfosfat och
10 delar hvetekli, har visat sig förträffligt skydda äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
