Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domedagar (1920) - Den befriade trälen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då grät jag av hat och jag rasade mot Gud
och jag knöt mot hans sotiga himmel min hand.
Se, min panna är fri, varför kastar du mig, Gud,
som en träl ut i träldomens tröstlösa land?
Jag fick blott några blommor på min nattvardskostym.
en klocka och en plånbok med blåpenna i,
jag som drömde om harnesk och riddareplym,
jag, gossen, som sagans alla tomtar stodo bi.
Så gick jag till maskinen med upproriskt blod
och jag hatade maskinen av hela min själ,
tills hatet värkte loss och omsider jag förstod,
att den är ingen träl, som ej känner sig som träl.
Jag var den ende vakande bland folket som sov,
jag var frihetens hemligt utkorade son,
och jag skall in i döden sjunga skönhetens lov
med lungor som rassla av järnfilspån.
Se, mänskligt är mitt öga och mänsklig pannans bukt.
Jag bär som en purpur min oljiga blus.
Jag kommer från en bakgård, från mörker och fukt,
men känner mig uppfylld av det finaste ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
