Berättelse / om det som sig wid den stora Branden / sistl. den 16 Maij Åhr 1702 / i Upsala Stad tildragit hafwer. Med förmodan / att ingen detta mißgunstigt uptagande warder; uthan heller med så mycket mer tålamod läsande / som saken i sig mer mädömkan wärd är. Det hade fuller några Somrar å rad tilförende / uti Upland i synnerhet / warit tämelig Torka / och knapt om rägn; dock war denne Sommar 1702. Där af särdeles anmärkelig: Ty ifrån det snön gick af uti medio Martii, och sådes tiden där på inföll / kom ingen gång så mycket rägn in till Larßmäße tijden / at man här wid och ut om kring Upsala kunde finna Jorden / neder til sädes- eller gräs-roten upblött wara / eller at man åkren (lerjord i synnerhet) kunde i medler tid bruka: uthan skiördanden / med Råg-sädestiden inföll / förrän åkren war / som sig borde / till stående tilredd. Blef altså här i landet med åkerbruket den beskaffenheten detta åhret / at efter som om wåhren åkren hastigt blef uptorkat / och föga hinte trädas / kom sedan ey eller någon must hela sommaren; Ty måste mäst alle / i synnerhet de som gammal säd sådde / såå uti för-trädet / som man kallar. Denne infallande torka / förorsakade detta åhret en stor mißwäxt i Upland / så at om krigsfolket äfwen nu hade hade warit i landet hemma / hade där på fölgt en mächta swår tid både på boskaps foder och spannemål. Jämwäl ock förorsakades af denne heta allestädes en stor fruchtan för Wådeldar; i det / hälst i Städerne / där starkare Solens wärkan är / all ting så bereddes at hastigt taga Eld / såsom hade altsammans warit tunder och fnöske. Sådan war och den tijden / som denne faßlige Branden föregick; at intet mer felte / än at