den ringaste gnista komme lös / skulle en stoor skada tijma. På den föregående dagen/den 15 Maij, inföll / detta åhr/ Christi Himmelferds Högtid. Hwilken/ såsom han är i sig frögdefull/ och infaller jämwäl på den fagraste åhrsens tijd: så pigar han ock upmuntra alla och hälst ungdomen/ til hwariehanda rolighet/ med utspaßerande på åkrar/ ängar och i trädgårdar/ sig at förnöja; så at mäst alle / i synnerhet efter nu en så klar dag warit hade/ woro nyß i säng gångne / om följande natten/ då kl. emillan 12. och 1. först af dem / som där förbi gingo / elden märktes löss wara / af det at röken mycket starkt slog ut genom wäggarna; warandes redan inwärtes Elden så rotader/ at när man wille dämpan/ fick han mer luft och styrkia. Orten/ derest han lös kom / war så godt som mitt i Staden belägen/emillan gambla Torget och hörnet af Kloster gatan/ på norra sidan af stora gränden / som går ifrån bem:te gamla Torget nord-ost ut <footnote>Besee Taflan öfwer Upsala Stad / och här som a står </footnote> warandes där inge kåtor/ utan twänne samgränßande skiöna och nästan helt nya gårdar / begge förnähmt folck tillhörige : hwilkas ingenteras huus särdeles angifwas kan/ emedan uti den noga ransakning/ som hos Högwälborne Baron och Landshöfdinen/ Herr Johan Hoghusen de följande dagar där öfwer straxt anstältes / och af bägge Sociteters Magistrater bijwistades / man intet har kunnat klarligen finna hwaräst Elden mån först wara lös kommen/ efter han fuller uti en Bod / men belägen rätt wid skilnaden af gårdarna och ytders wid marken aldraförst märktes : warandes jämte Boden ett öpet Wagnslider/ därest ingen behöfde gå med Eld / och sielfwa gatuboden hade