Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Blandbestånd och livstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANDBESTÅND OCH LIVSTYPER. 19
En avgjord fördel vid studiet av fenotypernas ärftlighet
erbjuda tydligtvis de växter, hos vilka såväl korsbefruktning
som självbefruktning kan lämna gott resultat, där alltså
frösättning äger rum lika väl efter befruktning inom de
enskilda blommorna eller mellan olika blommor på samma
stånd som efter befruktning mellan blommor på skilda
individer, såsom hos björnbär, tobak, lin, opievallmo,
nejlikor, primulor, lupiner, kål, hundäxing, timotej och otaliga
andra. För att utesluta korsbefruktning mäste man dock
isolera plantorna sinsemellan med tält av t. ex. tunt, vitt
tyg eller omsluta blomställningar eller enskilda blommor
med påsar av tunt, vitt papper (pergamin) eller annat
lämpligt material; vid denna isolering får man naturligtvis tillse,
att inga utslagna blommor komma med, utan endast
blommor i knopp.
Lättast att behandla äro emellertid de växter, hos vilka
självbefruktning utgör regeln, ty där behöver man i
allmänhet endast skörda varje planta för sig utan några som
helst isoleringsåtgärder; sådana växter äro vete, havre, korn,
ärter, trädgårdsbönor, luktärter, vicker, potatis och
åtskilliga angra.
Sedan man erhållit frö av enskilda plantor, tillhörande
olika fenotyper, sås detta ut på skilda rutor (parceller),
så att man kan granska avkomman av varje planta för
sig. Alltefter utgångsplantans genotypiska beskaffenhet
visar avkomman en större eller mindre inbördes
överensstämmelse, och genom att jämföra avkommorna med
ursprungsplantorna och med varandra kan man draga vissa slutsat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
