Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Blandbestånd och livstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 BLANDBESTÅND OCH LIVSTYPER.
ser angående de utvalda fenotypernas ärftlighet. Man kan
sedan göra ett nytt urval av plantor, som man likaledes
skördar och följer var för sig, och på sådant sätt i nästa
generation bilda sig ett ännu säkrare omdöme om typernas
ärftliga (genetiska) beskaffenhet, ett omdöme, som givetvis än
mera befästes genom åter upprepat urval, något som till
och med kan vara nödvändigt, ifall det rör sig om
korsningsprodukter av mera komplicerad natur.
De relativt enhetliga bestånd, som man genom dylik
separatkultur (pedigreekultur*) förr eller senare får fram
ur blandbestånd, kallar man /livstyper eller biotyper, varmed
anges, att samtliga individer i beståndet hysa likadana
arvsanlag eller med andra ord ha samma genotypiska
konstitution. Ibland talar man också om vena linjer, nämligen
i sådana fall, där självbefruktning ägt rum och man på goda
grunder kan anse, att beståndets alla individer bära
fullständigt lika anlag i relativt konstant eller oföränderligt
skick.
En livstyp ter sig emellertid vid närmare granskning
aldrig någonsin fullt enhetlig, även om arvsanlagen
genomgående äro desamma. Detta beror på den allestädes
närvarande somatiska variationen,? som t. ex. hos växterna
medför, att plantorna växla i höjd, förgrening, bladmängd,
blomrikedom o. s. v., vartill i vissa fall kommer en
mutativ variation3 som kan yttra sig i olika totalomfattning av
bladens brokighet, blommornas fyllnad och åtskilligt annat
1 Läses ped’igrikultur.
2 Jämför sid. 6.
3 Jämför sid. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
