Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 BASTARDER.
Den i det föregående omtalade och förklarade
klyvningen i förhållandet 1: 2: 1 utgör själva grundprincipen i
vår tids bastardforskning. Denna princip kallas den
mendelska regeln efter sin upptäckare, österrikaren Gregor
Mendel1 ( 1822, † 1884), som också fått sitt namn
förevigat i ordet mendelism, den allmänt hörda och sedda
benämningen på den moderna vetenskapen om bastarder.
Man brukar dessutom ordet mendla, när det gäller
egenskaper, som förhålla sig i överensstämmelse med den
mendelska regeln.
En mångfald egenskaper av olika slag: färg, form, längd,
tjocklek, behåring, kemisk beskaffenhet, fysiologiska
förhållanden, sjukdomar o. s. v., hos växter, djur och
människor ha undersökts genetiskt, och i allmänhet har man
därvid konstaterat klyvning i anslutning till den mendelska
regeln, om också på olika sätt. Den mendelska regeln kan
nämligen presentera sig i många former, beroende på att
egenskapsfaktorerna kunna verka mycket olika såväl var för
sig som i förening.
Först må då nämnas, att klyvningen av ett
egenskapspar mycket ofta ter sig som förhållandet 3: 1 i stället för
1:2:1 på grund därav att bastarderna (heterozygoterna)
icke intaga en mellanställning mellan föräldrarna
(homozygoterna), utan mer eller mindre likna endera av dem,
så att man inte med säkerhet kan skilja bastarderna från
den till det yttre likartade föräldratypen. Man talar då
1 Mendel undersökte 7 egenskapspar hos ärtväxten och konstaterade
genomgående samma regelbundna korsningsklyvning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
