Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASTARDER. 41
endast om två fenotyper 1 och får sålunda i andra
generationen 75 % (3/4) av den ena och 25 % (1/4) av den andra,
d. v. s. förhållandet 3: 1. Att det verkligen är den anförda
grundregeln, som ligger till grund för detta förhållande,
finner man bekräftat, om man undersöker avkomman efter
alla individer av andra generationen; det visar sig nämligen
då, att 1/3 av den större gruppen (=25 % av hela andra
generationen) blir konstant i överensstämmelse med den ena
föräldratypen, under det att 2/3 av samma grupp (= 50 % av
andra generationen) klyva; den mindre gruppen (alltså de
återstående 25 % av andra generationen) visar konstans i
överensstämmelse med den andra föräldratypen. I samband
med denna 3: 1-klyvning brukar man tala om dominans
och recessivitet: man kallar den egenskap, som präglar
första bastardgenerationen och större delen (75 %) av den
andra, för dominant (härskande) och den egenskap, som
undertryckes i första generationen och endast utmärker
mindre delen (25 %) av den andra, för recessiv (vikande).
Exempel på dylikt har man bland annat i ärtväxtens 2
blomfärg: korsas en rödblommig och en vitblommig typ
med varandra, erhållas bastarder, som fullständigt likna den
röda föräldratypen, och avkomman efter dessa bastarder
klyver i 75 %”/ röda och 25 % vita, med andra ord i
förhållandet 3 röda:1 vit. I tredje generationen blir 1/3 av
den röda gruppen konstant, medan 2/3 klyva i rött och
1 Jämför sid. 17.
2 I samtliga av Mendel undersökta fall av klyvning hos ärtväxten var
den ena egenskapen dominant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
