Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASTARDER. 43
tionen klyver i enlighet med förut angivna grunder, varvid
dock ett färre antal fenotyper uppkommer. Av 16 plantor
bli nämligen (om antalet är tämligen stort) 9 rödblommiga,
grönbaljiga, 3 rödblommiga, gulbaljiga, 3 vitblommiga,
grönbaljiga och 1 vitblommig, gulbaljig. Förklaringen till
denna klyvning får man lätt nog, om man betecknar
egenskaperna med bokstäver, motsvarande deras anlag, t. ex.
rödblommig med A, vitblommig med a, grönbaljig med
B och gulbaljig med b, och ställer upp ett rutschema i stil med
det förut (sid. 38) anförda vallmoschemat över två
faktorspar. Hopräknar man nämligen där alla kombinationer, som
antingen dubbelt (homozygotiskt) eller enkelt
(heterozygotiskt) innehålla 1) både A och B, 2) A, men icke B, 3) B,
men icke A och 4) varken A eller B, så får man:
1 AABB † 2 AA Bb 4† 2 AaBB 4 4 AaBb = 9
1 AAbb † 2 Aabb =3
1 aa BB † 2 aa Bb =3
1 aabb =1
Om man nu bortser från individernas karaktär av homo-
och heterozygoter och markerar egenskapsanlagens när- och
frånvaro med enkla bokstäver, så erhåller man förhållandet
9 AB:3 Ab:3 aB:1 ab, som ju fullständigt motsvarar
den ovan angivna fördelningen med namngivna egenskaper.
Det nu skildrade klyvningsförhållandet 3 : 1 brukar man
räkna med, även där det egentligen inte råder verklig
dominans, men i alla fall är svårt att i klyvningsbestånden
skilja bestarderna från den ena föräldratypen, beroende på
bastardernas variation; man talar i dylika fall om prevalens
a—164080. Kajanus, Elementär ärfidlighetslära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
