Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO bohus slott.
som kommendanten på Bohus, Börje Nilsson Drakenberg, fått ordres, "att
icke förderfva något hus i staden, i händelse af fiendens anfall, emedan
de icke äro fästningen till någon rnehn." Kongelfsboarne hörde således
kunnat vara trygga, helst de frivilligt lemnat frikostiga bidrag . till
fästningens proviantering, Som nu Harald Stake sjelf afled 1677, väckte de
åtal uiot Drakenberg, tör denna handling; men konungen gaf det besked,
"att detta ärende finge stå under hans eget kongliga omdöme:" det ville
i nådiga ordalag säga alldeles detsamma som: "det der förstam J icke."’
1 sjelfva verket var Kongelfs ödeläggande redan beslutadt af Carl
Gustaf, dä det, 1658, kom under svenskt välde, så väl för dess illa valda
läge under slottets kanoner, och lemnande en annalkande fiende skydd
mot dessa, som i anseende till sistnämnde konungs välbekanta förkärlek
för Götheborg, hvilken bäst karakteriseras af den honom tillskrifna
vidunderliga plan, att lata igenfylla så viil Öresund som Balterna, och
gräfva en kanal tvärs genom Sverge, för att sålunda fä hela. norra Europas
rörelse koncentrerad i denna sin älsklingsstad. Det har antecknats, att vid
ofvannämnde sorgliga tillfälle äfven den enskildta fiendskapen tog ut sin
rätt i thy att en hederlig borgare, -Lille Gunne" kallad, blef af en sin
ovän på slottet ihjälskjuten med en styckekula. Den förenämnde
slottsherren Drakenberg var för öfrigt, liksom sina båda företrädare, Liborius
v. Mentzer och Sven Rank, en gammal rask krigsbuss, den der tjent sig
upp genom alla graderna oeh blifvit adlad. Hvad staden Kongelf
beträffar, sa började den först 1680 att åter uppbyggas, och dä på andra
stranden. mellan eltven och Eontin, der den ännu i dag ligger.
Ehuru Bohus’s bestämmelse af gränsfästning upphörde, den dag länet
införlifvades med Sverge, skulle det dock än en gång, och för aldra sista
gången, aflägga ett lysande prof på sin ointaglighet, förebådad af den
mystiske gamles löfte till slottets förste grundläggare, grefve Jakob af
Halland. År 1678, då Gyldenlöve ämnade öfverraska Götheborg, vågade
han icke lemna Bohus och dess besättning i ryggen på sig, beslöt
således att, till hvad pris som heldst, sätta sig i besittning deraf. Dess
befälhafvare voro då öfversten Fredrik v. Borstet, sedermera friherre och
generalmajor, död 1679, och under honom öfverste löjtnanten Carl Gustaf
Frölich, denne sednare "en dråplig hjelte och ädel soldat, som, ehuru
låghalt, emedan han under kriget blifvit sårad i låret, ägde ett oförskräckt
mod, förenadt ined mycken försigtighet." Den 20 Maj lade sig Gyldenlöve
framför fästningen, med en armé, sora, ytterligare förstärkt at friskt
manskap från Halland och nödigt artilleri, uppgick till 10,000 man; den
stör-sto Bohus sett samlad nuder sina murar, Belägringen räckte i 56 dygn
Gyldenlöve!*’ talrika eldgap, placerade såväl pä Foiitiu och röda kon, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
