Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörn och Oroust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
TJÖRN OCH OROTJST
färde. En lång tid derefter blef ofvannämnde bonde i Stordal sjuk, och
då ban låg på sitt yttersta, bekände han for presten hvar vaggan låg,
med uppmaning till denne, att efter bondens död åtérställa henne till
konungen. Men knappt hade presten aflägsnat sig, förr än den sjuke,
ångrande det lemnade förtroendet, och samlande sina sista krafter, smög sig
ut till det ställe, der klenoden var gömd, upptog den och dolde den
annorstädes, dock i samma mark, så att när presten kom för att uppfylla
sin åtagna förbindelse, befanns vaggan vara sin kos. Emellertid hade
bonden i dödsstunden velat, men ej förmått beskrifva det nya gömstället.
Det tros derföre på fullt allvar, att denna dyrbarhet ännu är att finna i
Stordals kohage, och mången har förspillt mycken tid på dess eftersökande.
. . . En märkvärdig naturbildning är Torbernshåla, en 20 alnar lång, hög
men smal grottgång uti ett berg pä prostgårdens egor. Presten Kocbs son,
hvilken varit delaktig uti ofvanberörda sjöröfveri, säges hafva härstädes
hållit sig fördold, under den tid ransakningen om detsamma pågick, och
man sökte gripa gerningsmännen."
Oisnäs, fordom Alsnäs. tillhörde fordom danska adeliga slägten
BBaa-neskjold*) hvars afkomlingar, sedan detta säteri 1694 blifvit reduceradt
och förlorat sin frälsenatur, dock fortfarande innehaft detsamma och
kanske ännu äro der qvar som simpla bönder. Enligt Holmberg lär
"inom slägten, som anser sig något förmer än de öfriga Tjörboarne,
hafva bibehållit sig sägner om Oisnäs fordna herrlighet, då det med
fjorton förgyllda vindflöjlar prydda slottet reste sig på berget, straxt ofvan
om n. v. gården".
De tvenne till Stenkyrke socken hörande kapellförsamJingarne, Rönnäng
och Klädesholmen, belägna den förra söder pä ön Tjörn, den senare på en
af Paternosterskärens holmar uppstodo först. 1794
De åtskilliga kloster, som, enligt folksägen, här skola funnits, torde
hafva varit afvelsgårdar under Konghälls kloster, hvilka, enligt bruket i
katholska länder, tillsågos af munkar, som der bodde, ocb pä hvardera
gården bade ett bönekapell, der messa hölls liksom i andra kyrkor.
Klöfvedals socken skrefs fordom "Klanfadalr" Dess kyrka är ny. Om
deu förut varande yttrar Holmberg, att "mången potatiskällare kunde
blifva en katedral i jemförelse med den," hvilket sannerligen vill säga nog
mycket. En liten trekantig, vattenfylld källa i berget, på hvilket kyrkan
står, kallas "Dopkällan".
*) Dock har jag sett en uppgift att en Lanritz Jörgensen, som lefde omkring 1624, skall
hafva ägt så väl Oisnäs som Ström i Hjertums socken. Om han var en Maaneskiold har
jag icke reda på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
