Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommitterade, i samband med ifrågasatta ändringar i riddarhusordningen m. m., framlagt
förslag om inrättande av en riddarhusgenealogbefattning avslogs av 1914 års
adelsmöte.
Det arbete, som genom riddarhusets försorg ägnats åt stamtavlorna och som
för senare tid äger sin största betydelse i deras komplettering efter församlings- och
domböckerna, representerar emellertid självfallet endast en del av de nya bidrag,
som sedan 1860-talet vunnits för den svenska adelns personhistoria. Nya eller
korrigerade uppgifter möta över allt i den genealogiska, personhistoriska, topografiska
och historiska litteraturen. För medeltiden har ett grundläggande arbete utförts
av K. H. Karlsson, och det sist avslutade halvseklets genealogier hava behandlats
i den av greve F. U. Wrangel och kaptenen O. Bergström under åren 1897—1900
utgivna fortsättningen av Anreps arbete, vilken även givit anledning till nya
omsorgsfulla utredningar beträffande ätternas ursprung. För den finländska adeln hava
sammanfattningar erhållits genom O. Wasastjernas arbete, Ättartaflor öfver den på
Finlands riddarhus introducerade adeln (två delar 1879, 1880, med supplement 1883)
och Jully Ramsays undersökning om Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden
(1909—1916).
Ehuru redan ett försök att sammanföra och kritiskt samarbeta de nya uppgifter,
som under de senare decennierna vunnits, i och för sig måste få den största betydelse
för alla, som behöva genealogiska och personhistoriska uppgifter om den svenska
adeln, har det ej synts tillrådligt att stanna endast härvid. Sedan de Karlssonska
samlingarna och riksarkivets pärmbrev under ledning av förste arkivarien, fil.
doktor L. M. Bååth excerperats av fil. kandidaten fru Sofie Carlander, har utgivaren
reviderat de medeltida genealogierna, och de resultat, som därigenom vunnits, hava
sedermera med anlitande av ytterligare otryckt material underkastats en förnyad
granskning genom docenten, fil. doktor Gottfrid Carlsson i Uppsala. För
kompletterande av de biografiska uppgifterna hava vissa serier i riksarkivet,
krigsarkivet och kammararkivet samt riksmarskalksämbetets brevböcker systematiskt
genomgåtts. Det finländska materialet har reviderats av den år 1923 avlidne
riddarhusgenealogen, kapten O. Wasastjerna, det baltiska av f. d. riddarhusgenealogen baron
G. Wrangel i Reval och fil. doktorn baron K. Löwis of Menar i Riga, vilka
representera en efter de senaste omvälvningarna i de forna Östersjöprovinserna särskilt
viktig och måhända i framtiden ej lätt ersatt sakkunskap på detta hårdbearbetade
arbetsfält. Slutligen bör det ej lämnas oomnämnt, att enskilda samlingar av delvis
stor betydelse för arbetet ställts till utgivarens förfogande.
Trots omfattningen av det nya material, som det gällt att inarbeta i ättartavlorna,
har givetvis huvudmassan av dessas uppgifter måst övertagas utan särskild kontroll.
Så är förhållandet med de väsentliga partier av stamtavlorna, som icke kritiskt
behandlats i hittills utgiven litteratur eller kunna kontrolleras med tillhjälp av övriga ovan
nämnda källor. I många fall saknas för övrigt möjlighet för en kritisk prövning, ett
förhållande, som framför allt framträder beträffande ett flertal å originalgenealogierna
lämnade uppgifter, icke minst om släkternas ursprung. Det har därför varit utgivarens
skyldighet att klart angiva vad som övertagits av riddarhusstamtavlorna och vad
som hämtats från andra källor. Härvid har redaktionskommittén enat sig om följande
principer.
Grundstommen för verket utgöres av genealogierna i Anreps och
Wrangel-Bergströms arbeten, eller, då så uttryckligen angives, av annorstädes offentliggjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
