- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 2. af Chapman-Fägerstråle /
194

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Frumerie, nr 1568, † - De Geer, nr 291

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 DE FRUMERIE—DE GEER.

och begr. 1752 3/1, dotter av majoren Isak Georg

Silfverhielm, nr 93, och friherrinnan Elisabet
Siöblad, nr 79.
Dotter:

1. Mariana, f. 1699, † 1739 22/12 på Dröpshult

och begr. 1740 4/1. G. där 1720 6/12 m.
överstelöjtnanten Johan Filip Ehrenmarck, nr 1261, f. 1699,
† 1773.

1 Meddelanden av kaptenen Erik Frumerie. 2 Lk,

Adliga ätten DE GEER, nr 291.

Natural. 1641 4/8, introd. 1642.

Ätten, som immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 29/1 under nr 26, har utgrenat sig i
friherrliga ätterna De Geer af Finspång, nr 312, De Geer af Leufsta, nr 253, och De Geer af Tervik, nr 271.
En gren av ätten har erhållit holländsk friherrlig värdighet såsom baron af Jutphaas.

En urgammal brabantisk ätt, utgrenad i husen de Hamal, de Brialmont och de Geer. Sambandet mellan

dessa familjer, samt den svenska ätten De Geers härstamning från huset de Hamal, sådan den här nedan

enligt gamla stamtavlor framställes på riddarhusgenealogierna, kan icke urkundligt bestyrkas och torde

böra betvivlas. Den förste, vilken med någorlunda säkerhet kan uppställas såsom den svenska ättens
stamfader, är nedanstående Lambert De Geer de Chainée, † 1399.

Litteratur: E. W. Dahlgren, Ätten De Geer (1920).

Tab. 1.

Florent De Hamal, herre och
friherre till Hamal; förde i sitt
vapen fem röda rutor i
silverfält; † 1191. — G. m. Mahaut
de Sombref, † 1192, som i
vapnet förde tre röda, gående
gäss över en röd tvärbjälke i
guldfält.

Son:

Louis de Hamal, herre och
friherre till Hamal; † 1209.
— G. m. Mathilde de Hautpenne, † 1212, som i
vapnet förde fyra hela röda liljor och åtskilliga
delar av sådana i silverfält.

Son:

Daniel de Hamal, herre och friherre till Hamal,
herre till Elderen och Villers; riddare; † 1250
(1252 9/2). — G. m. Jeanne (Marie?) de Fleron,
som ligger, jämte sin man, begr. i Elderen, och i
vapnet förde ett upprest rött lejon över tre gröna
bjälkar i silverfält, dotter av Arnaud, greve af
Looz, och Alix de Louvain, hertig Henrik I:s av
Brabant dotter.

Son:

Guillaume de Hamal, den rike kallad, friherre till
Hamal, herre till Elderen och Villers; † 1279. —
G. 1:o m. en dotter till greven av Trente på
italienska gränsen, som i vapnet förde två svarta och
två vita fläkta örnar i en fyrdelad sköld, uti, emot
örnarnas färger, motsatta fält; 2:o m. Marie de
Momale de Warfusée, dotter av herr de Momale
samt en dotter av herr Thiery d’Argenteau till
Ennetienne.

Son:

1. Daniel II de Hamal, herre och friherre till
Hamal, herre till Elderen och Villers, † 1287 7/1
(1299 7/1) och begr. i Elderen. — G. m. Marie Odée
de Surlet, som i vapnet förde ett rött S:t
Andreaskors i guldfält, dotter av greve Louis de Hozemont.

Son:

Eustace de Hamal, herre till Brialmont; riddare;
han byggde tornet eller kastellet Brialmont 1292.
— G. 1:o m. Mahaut de Clermont, som i vapnet
förde tvenne uppresta gula fiskar emellan nio gula
kors i rött fält, dotter av greve d’Esseneux; 2:o

m. Basilie de Hemricourt, som förde en vit bock
i rött fält.
Son:

1. Renaud de Hamal, de Brialmont kallad,
herre till Brialmont och slottet de Geer. — G.
m. en fröken de Kerkem, som i vapnet förde ett med
fyra röda liljor och delar därav bestrött silverfält.

Son:

Renaud de Hamal, De Geer kallad, vilket namn
han antog i stället för de Hamal; levde 1316. —
G. m. Catherine de Flémale, som i vapnet förde
ett rött S:t Andreaskors i silverfält.

Son:

Gilles De Geer; riddare; † 1340 24/9. — G. m.
Marie de Kemexhe, † 1388 i juli och som i vapnet
förde en vit med svarta hermeliner beströdd chef
över ett grönt fält.

Son: ;

Renauld De Geer, écuyer (väpnare). — G. m.
Jeanne de Surlet, som förde ett rött S:t
Andreaskors i guldfält.

Son:

Lambert De Geer de Chainée, † 1399 30/5 och begr.
i kyrkan S:t Martin i Liége. — G. m. Nicole de
Langdris, av huset Courtereche, † 1372, som i
vapnet förde ett upprest gult lejon emellan gula
biljetter i svart fält.

Son:

Louis De Geer de Chainse, f. före 1370, † omkr-
1435. — G. före 1410 m. Marie de Lierive, som i
vapnet förde ett i kanterna utkrusat kors i blått
fält.

Son:

Lambert De Geer de Chainée, herre till Brialmont,
f. före 1415, † omkr. 1484. — G. omkr. 1434 m.
Agnes Lambot le Pesseur, † omkr. 1457, med
vilken han erhöll godset Brialmont. (Enl. en annan
uppgift var han g. m. Agnes Lambel, dotter av
Laurens Lambel dit Craweilhons).

Son:

Louis De Geer de Chainée, herre till Noiremont,
Gaillarmont och Brialmont; f. omkr. 1445, † omkr.
1528. ’Han utmärkte sig så i Frankrike genom
krigstjänster, att han fick franska konungens till
stånd att föra trenne gyllne liljor på namn
röda rutan i vapnet, dock att rättigheten dartil
endast skulle sträcka sig till den äldsta i ätten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 15:02:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free