Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer, nr 291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SEHER.
Louis De Geer, Tab. 1.
195
II Laurens, Louis, Jean,
Tab. 2. Tab. 4. Tab. 35—51,
—— 1
III Gerard, Jean Anton Se sid. 203.
Tab. 3. Jacques, Gustaf,
Tab. 5. Tab. 34.
V Louis, Jean Charles. Se frih.
Tab. 6. Jacques, och grevl.
ätter-Tab. 7. na De Geer
l l af Leufsta.
—=—
V Jean Jan Willem Barthold,
Jacques. Jacob, Carel Tab. 20.
Se frih. Tab. 8. Pieter,
ätten De Tab. 11.
Geer af l
Finspång. l
—— ——
VI Jan Jan Jan Flo- Anthony
Jacob, Jacob, ris Anne, Gustaaf
Tab. 9. Tab. 12. Tab. 18. TôTab. 21.
—— ——
VII Jan Willem Jan Carel Bart- Egbert Louis,
Jacob, Carel Jacob, Willem hold Lintelo, Tab.
Tab. Emile. Tab. Emile Jacobus Tab. 26. 31.
10. Tab. 13. 17. Catha- Lintelo,
l rinus, Tab. 22.
j Tab. 19.
VIII Herman Theodoor Herman Louys, Anthony Gilles Wil- Egbert Dirk
Bart-Adriaan, Anne Hubert Tab. 25. Gustaaf Egbert, lem, Lin- Jan, hold
Tab. 14. Carel, Adriaan Egbert, Tab. Tab. telo, Tab. Jacob,
Tab. 15. Jan, Tab. 27. 28. 29. Tab. 82. Tab.
l Tab. 23. 30. 38.
—— —
IX Willem Barthold
Carel, Jacob
Tab. 16. Lintelo,
Tab. 24.
men vilken föreskrift likväl icke blev iakttagen,
utan förde alla hans ättlingar de franska liljorna.’
— G. m. Marguerite de Hierloz, † efter 1529,
enda dotter och arvinge till herrskapet Noiremont
i Luxemburg, och som i vapnet förde en fyrdelad
sköld med tvenne vita lejon i svart fält och tvenne
svarta hermeliner i vitt.
Son:
Lambert De Geer de Chainée, f. omkr. 1492,
† 1564 12/10. — G. 1518 m. Jeanne de Belleflamme,
† 1557 20/11, som i vapnet förde en på längden
itudelt sköld, i vars högra fält, rött, var en vit
balk, belagd med en mindre sköld, däruti är ett
upprest rött lejon, och i vänstra fältet, vitt, en röd,
med låga brinnande kula, dotter av Mathieu de
Belleflamme och Catharine de Fexhe.
Son:
Louis De Geer, herre till Gaillarmont; f. 1535
i Liège; överflyttade omkr. 1596 till Holland;
† 1602 28/10 i Dortrecht. — G. 1:o 1563 21/12 i Liège
m. Marie de Jalhéa, som i vapnet förde två blåa
klockor i silverfält, och dog barnlös 1578 26/11 i
Liège, dotter av Gilles de Jalhéa dit Groulart och
Marie de Marneffe; 2:o 1579 11/12 i Liège m. Jeanne
de Neille, f. där 1557, † 1641 30/12 i Dortrecht,
som i vapnet förde ett till vänster i kanten krusat
silverkors i rött fält, dotter av Henry de Neille
från Florenz och Isabeau de Halinck.
Son:
2. Louis De Geer, adlad De Geer, herre till Fin-
spångs bruk i Risinge sn och Godegårds bruk i
likan. sn (båda i Ög.), Skyllbergs bruk i Lerbäcks
sn (Ör.) samt Gimo bruk i Skefthammars m. fl.
snr, Leufsta bruk i Löfsta m. fl. snr och Österby
bruk i Films m. fl. snr (alla i Upps. o. Sth.);
dp 1587 17/11 i Liège; ’förvärvade sig i ungdomen
hos åtskilliga främmande folkslag kunskap och
förfarenhet i handel och ekonomiska saker; begav
sig, på konung Gustaf II Adolfs persvasion, omkr.
år 1620 med mycken rikedom till Sverige och
nedsatte sig i Norrköping’; ånyo adlad 1641 4/8 med
sina förfäders vapen (introd. 1642 under nr 291);
† 1652 19/6 i Amsterdam och begr. i vallonska
kyrkan i Dortrecht. ’Louis De Geer försträckte
konung Gustaf II Adolf ansenliga penningsummor
och andra nödtorfter till krigets utförande emot
rikets fiender; införde allraförst i riket rätta
konsten att gjuta stycken av järn m. m.; införskrev och
befolkade åtskilliga städer och sina bruk med
allehanda utrikes hantverksfolk, synnerligst 1643 och
1650 en hel uppsättning murmästare, smältare,
kolare, hammarsmeder och byggmästare från
vallonlandet i Flandern; gjorde sig riket särdeles
förtjänt genom den s. k. Louis De Geers flotta,
vilken han 1644 anskaffade och som bestod av
tjuguett holländska köpmansskepp och som bidrog
till den stora sjösegern vid Femmern; stod i den
aktning, att rikskanslern Axel Oxenstierna
nyttjade hans råd vid Brömsebrofredens avslutande;
anklagades 1648 av biskopen i Linköping att ha
hållit kalvinistisk gudstjänst i sitt hus i
Norrköping, men sådant lämnades utan vidare åtal; in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
