Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudebeck, nr 872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 RUDEBECK.
5/11 i Stockholm (Nik.) m. Margareta Stiernhöök,
f. 1632 28/10, † 1683 16/10 i Uppsala och begr. s. å.
1/11 i Uppsala domkyrka, varefter hennes lik
flyttades till Bondkyrkan, dotter av hovrådet Johan
Olofsson Dalkarl, adlad Stiernhöök, nr 471, och
Catharina Appelbom, nr 325.
Son:
Carl Rudbeck, adlad von Rudbeck, f. 1657, † 1747.
Se adl. ätten von Rud bec k.
Tab. 4.
Olof Rudbeck den äldre (son av Johannes
Johannis Rudbeckius d. ä., Tab. 1), f. 1630 11/12 i
Västerås; genomgick Västerås skola och
gymnasium; student i Uppsala 1648 i febr.1; disp. 1652
utrikes resor 1653 i juni—1654 i juli; e. o. pr ofessor i j
medicin vid universitetet i Uppsala 1658; ord.
professor 1660; universitetets rektor 1662 och en av
dess kuratorer 1663; förordnades 1665 till
»commissarius i landsculturen» med uppdrag att sprida
kunskap om landets naturalster, deras förädling
och användning; tjänstfri 1690; † 1702 17/9 i
Uppsala. R. ägnade sig som student i Uppsala åt studier
av mjölksaftkärlen, varunder han påträffade de
sedermera s. k. lymfkärlen, och fick i april 1652 inför
drottning Christina demonstrera resultaten av sina
forskningar; utgav 1653 en avhandling om
Iymfkärlen; upptäckte lymfkärlssystemet, varigenom
han, blott 23-årig, vann världsrykte; om denna
upptäckt, som var Sveriges naturvetenskapliga
förstlingsverk av internationell betydelse, uppflammade
en häftig prioritetsstrid mellan R. och professor T.
Bartholin i Köpenhamn; R. har måst med B. dela
äran av upptäckten men har härvid tillerkänts
den främsta platsen; anlade i Uppsala i Svartbäcken
en botanisk trädgård, över vilken han utgav
växtkataloger 1658, 1666 och 1685; uppförde 1662—
1663 kupolbyggnaden över Gustavianum, det s. k.
Theatrum anatomicum, rymmande 200 åhörare
och ansedd som den förnämsta för sin tid i Europa;
höll i denna byggnad anatomiska föreläsningar
med resultat att naturhistoriens och medicinens
studium under hans ledning tog ett mycket stort
uppsving; undervisade även, själv en framstående
tecknare, mekaniker, ingenjör, arkitekt och
musiker, på många områden, såsom i kemi, fysik,
zoologi, matematik, astronomi, byggnadskonst,
fortifikation, artilleriväsen, pyroteknik, musik m. m.;
anlade vattenledning i Uppsala; uppförde för
universitetet ett stall- och exercitiehus, ett
manufakturhus, vari ett vattenhjul drev 20 olika
maskiner, samt åtskilliga andra byggnader; restaurerade
Uppsala slott och anlade slottsträdgården;
anskaffade 1667 postjakter, med vilka han drev
regelbunden sjöfart på Stockholm; skrev en avhandling
om 1664—65 års komet, som publicerades i
Amsterdam 1668; utarbetade med hjälp av sina barn och
andra ett stort botaniskt verk, Campus Elysii,
för vilket utskurits över 3,000 trästockar med
växtavbildningar, men varav blott 2 delar utkommo
1701—1702, varemot resten förstördes i
Uppsalabranden sistnämnda år; utarbetade även ett
planschverk med handmålade växter, avsett att
omfatta 11,000 figurer, varav 12 stora band med
6,000 bilder bevaras i Leufsta fideikommissbibliotek.
R:s mest bekanta verk är hans Atlantica, varav
3 fullständiga band utkommo 1679—1698 och ett
fjärde band till största delen förintades i
Uppsalabranden; detta verk är måhända vår lärda
litteraturs märkvärdigaste arbete, vari författaren, upp-
tänd av storhetstidens hänförda patriotism, söker
visa, att allt, vad de gamla lärda berättat om
sagolandet Atlantis, från vilket världens hela
odling utgått, avsett Sverige, i vilket land jordens
äldsta monarki grundades av Japhets ättlingar
kort efter syndafloden, och vilket land var
stamorten för vår världsdels härskarfamiljer och
erövrarfolk; R. var jämväl en intresserad arkeolog och
blev här en föregångsman, som första gången gav
de signaler, som våra arkeologer nu följa; inlade
stora förtjänster om musikens höjande i Uppsala,
skapade ett akademiskt kapell, anskaffade
instrument och musikalier. — G. 1655 24/6 m. Vendela
Lohrman, f. 1637, † 1711 och begr. s. å. 8/7 i Uppsala
domkyrka, dotter av justitieborgmästaren i Uppsala
Tomas Lohrman och Helena Gustafsdotter samt
syster till arkiatern, doktor Gustaf Lohrman, adlad
Lohreman, nr 1172.
Son:
Olof Rudbeck den yngre, adlad Rudbeck, f. 1660,
† 1740. Se adl. ätten Rudb e c k, nr
1637, Tab. 1.
Tab. 5.
Paul Rudbeck, adlad Rudebeck (son av Johannes
Johannis Rudbeckius d. ä., Tab. 1), till Järstorp
i likan. sn (Jönk.), Sjöbol i Ö. Torsås sn, Ekeryd i
Väckelsångs sn och Skärsjöhult i Elmeboda sn
(alla i Kron.); f. 1632 21/7 i Västerås; student i
Uppsala 1648 i febr.1; borgmästare i Västerås 1658
och i staden Rönne på Bornholm s. å. 3/6;
sekreterare i Göta hovrätt 1662 8/11; assessor därst.
1665 30/3; tillika underlagman i Närke samt
häradshövding i Konga härad i Kronobergs län; adlad
1675 3/4 (introd. s. å. under nr 872); reducerad
från assessorsämbetet 1679 18/1; häradshövding i
Konga, Uppvidinge och Östra härader 1680 18/12;
åter assessor i hovrätten 1682 2/10; † 1687 29/8 på
Järstorp och begr. i Jönköpings kyrka. Han
vapen och epitafium ses i Järstorps kyrka, dit hans
lik troligen flyttades.’ Grundade på säteriet
Ekeryds ägor Ekefors järnbruk12 efter bergskollegii
privil. 1680 25/10. — G. 1655 7/1 m. Margareta
Nentzelia, f. 1638 i maj, † 1703 17/8, dotter av
prosten och kyrkoherden i Stora Tuna pastorat av
Västerås stift, hovpredikanten Segericus Nentzelius
och Margareta Johansdotter Noræa.
Barn:
Johan, f. 1655; kapten; † 1683. Se Tab. 6.
Maria, till Jonsberg i likan. sn (Ög.); f. 1656,
† 1703 och begr. s. å. 16/9 i Väckelsångs kyrka
(Kron.). G. 1698 31/8 på Ekeryd m. häradshövdingen
Axel Scharin, adlad von Scharin, nr 1731, i hans
1:a gifte, f. 1669, † 1724.
Paul, f. 1657; häradshövding; † 1711. Se Tab. 7.
Christina, f. 1658, † barnlös. G. m. en
kaptenlöjtnant Rääf.
Peter, f. 1660; regementskvartermästare; † 1710.
Se Tab. 20.
Nikolaus, dp 1662 21/3 på Vadstena i Björskog
sn (Vm.), † 1671 på Järstorp.
Daniel,
Elisabet, J
Magdalena, f. 1664 8/2, † 1698 2/4. G. 1689
10/5 på Ekeryd m. kaptenen Göran 1Rosenbielke,
nr 52, i hans 1:a gifte, f. 1663, † 1709.
Olof, f. 1666; kapten; † 1700. Se Tab. 39.
Carl, f. 1667; major; † 1709. Se Tab. 40.
Margareta, f. 1669 5/8, † 1670 15/1 på Järstorp.
†† unga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
