- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 7. Schildt-Sture /
331

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttenhielm, nr 788, † - Sköldarm, se Skjöldarm - Sködebrand, se Skjöldebrand - Slang, nr 106, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKYTTENHIELM—SLANG. 331

adl. ätt samt jordfäst 1708 5/5
i Kalmar domkyrka, där hans
och hans frus gravsten med
en kort svensk minnesskrift
finnes, men fördes följande
dag till den av honom för sig
och arvingar tillredda grav i
koret av Kläckeberga kyrka,
belägen 3/4 mil från nämnda
stad. ’Han anträdde hösten
1646 med understöd av
drottning Christina sina utrikes resor och studerade
därunder vid universiteten i Rostock, Wittenberg,
Leipzig och Strassburg samt övade sig i
predikande; besökte även universiteten i Oxford,
Leiden, Utrecht och Paris; åtföljde konung Carl
X Gustaf i fält och utstod många besvärligheter
under kriget samt under konungens resa genom
Pommern och Holstein till Danmark; erbjöds av
danska regeringen att få kvarbliva såsom
superintendent i Trondhjem, men avslog som svensk
detta anbud samt blev, jämte flera svenskar, vid
jultiden 1658 förd från nämnda stad till
Härjeådalen; utverkade hos konungen, att ett skol- och
gymnasiehus blev inköpt i Kalmar, samt invigde
midsommardagen 1682 den vackra nybyggda
Kalmar domkyrka, vilken dock icke. blev riktigt full-

bordad förrän den 13 sept. 1699.’ — G. 1655 24/5
på Stockholms slott, då konung Carl X Gustaf
bestod kostnaden, m. Anna Lindeberg, f. 1636, † 1714
5/3 i Kalmar och begr. i Skyttenhielmska graven i
Kläckeberga kyrka, dotter av referendarien i
kammarkollegium Grels Gustafsson och hans 2:a hustru
Ellika Appelbom, nr 325, samt syster till herrarne
Lindeberg, adlade och friherrar Lindhielm, nr 93.
Döttrar:

Helena Catharina, f. 1659 10/5 i Stockholm, † 1675
25/10 i Uppsala.

Anna Engel, f. 1662 31/) i Kalmar, † där 1730
16/8 och begr. s. å. 11/8 i Kalmar domkyrka, men
sedan jämte sin man nedsatt i föräldrarnas grav i
Kläckeberga kyrka. G. 1681 2/10 på Kläckeberga
sätesgård m. översten Filip Fredrik Rothlieb, nr
523, f. 1658, † 1712. Hon gjorde sig känd för
sträng hushållning och samlade mycken både fast
och lös egendom; hennes konterfej fanns på
Sadeshult i Fagerhults sn (Kalm.).

Hedvig, f. 1665 15/2 i Kalmar, † där 1668 29/7.

Brita. G. 1685 22/9 på Kläckeberga m.
generalmajoren Abraham Cronhjort, friherre Cronhjort,
nr 107, f. 1634, † 1703.

Christina, † ogift 1726 13/6 i Kalmar.

Ännu tre döttrar, †† barn.

1 Um. 2 At (P). 3 Hm.

SKÖLDARM, se SKJÖLDARM.

SKÖLDEBRAND, se SKJÖLDEBRAND.

Adliga ätten SLANG, nr 106, †.

Introd. 1625, utdöd 1642 23/10.

Urgammal finsk frälsesläkt, som med säteriet Viurila i Halikko sn ärvde sitt första vapen, en lilja, vilket
under 1500-talets senare hälft utbyttes mot S:t Mikael med ormen ( = Schlange), varav medlemmarna
upptogo namnet Slang. Vid introduktionen erhöll ätten ännu en gång nytt vapen.

Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden.

Tab. 1.

Håkan Tidemansson; levde
1505 och möjligen 1519, därest
han är identisk med en
likanämnd fogde i Borgå län. —
G. m. Valborg Fleming i
hennes 2:a gifte (g. 1:o m.
borgaren i Åbo Lasse Finne,
som levde 1480), † före 1555,
dotter av väpnaren Henrik
Claesson (Fleming, nr 4) och
hans 2:a fru Elseby
Månsdotter, av adliga Viurilasläkten. Hennes arvgods
voro Viurila i Halikko sn, Voltis i Pemars sn,
Pyhäranta i Vemo sn och Böle i Uskela sn,
varjämte hon lämnade till sina söner Kårlaks i
Pargas’ sn, Kurkisalo i Sagu sn, Majala i Halikko
sn och Perkiö i Lokalaks’ sn.

Barn:
Bertil Håkansson; fogde; † före 1555. Se Tab. 2.
Erik Håkansson; slottsfogde; † 1579. Se Tab. 5.
Brita Håkansdotter, levde 1580; † på Muurla
gård. G. m. frälsemannen Olof Hansson till Muurla,
som levde 1571, i hans 2:a gifte.

Tab. 2.

Bertil Håkansson (son av Håkan Tidemansson,
Tab. 1), till Balkis i Vemo sn; fogde i Borgå län
1534 (fullm. 9/7)—1535 och 1546—15471; † före
1555. Han förde sannolikt liksom brodern Erik en
lilja i vapnet, ty i en gammal släktutredning kallas
han Bertil Lilja. — G. m. Anna Olofsdotter, som
levde änka 1562, men var † före 1563 i april, dotter
av slottsfogden Olof Grelsson, av gammal finsk
frälsesläkt (Skinnarbackasläkten) och Ebba
Jakobsdotter (Dufva i Finland, nr 95).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 13 18:38:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/7/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free