Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slang, nr 106, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 SLANG.
Söner:
Erik Bertilsson; amiral; ståthållare; † 1592.
Se Tab. 3.
Johan Bertilsson; kammarskrivare hos hertig
Johan 1559—1560; småsven 1561; för förrädiska
stämplingar till hertig Johans förmån fängslad och
dömd att steglas 1563 14/4 samt ogift avrättad s. å.
19/6 i Stockholm.
Claes Bertilsson, till Balkis; tillhörde under
striderna 1563 konung Eriks parti och nämnes bland
dem, som plundrat hertig Johans anhängare.
Tab. 3.
Erik Bertilsson (son av Bertil Håkansson, Tab. 3),
till sitt arvegods Balkis i Vemo sn, Mälkkilä i Bjärnå
sn, som han erhöll med sin hustru, till vilket han
skrev sig och varest han var bosatt, Laukka säteri
med underlydande gods i Bjärnå sn samt Skäggböle
i Kimito sn m. m.; bar Dalarnes fana vid konung
Gustaf I:s begravning 1560; konung Erik XIV:s
trotjänare och småsven 1561; hövidsman på
skeppet Böse Lejonet i Claes Horns flotta 1566 på våren;
amiral över finska flottan på Narvas farvatten
hösten s. å.; hövidsman på samma skepp i Per
Bagges flotta 1567; fick översta befallningen över
Tavastehus’, Kumogårds och Raseborgs län 1569
114/10; tillika amiral över flottan på Narvas farvatten
hösten s. å. (med fullm. 11/8) och på våren 1570
(fullm. 4/3); amiral över flottan på Revals och
Narvas farvatten 1571 30/4; i slottsloven på Viborg
s. å. 30/7; åter amiral över flottan på Narvas
farvatten 1572 20/3; i slottsloven på Reval 1573 30/7;
förnyad fullm. att vara amiral 1574 1/4, men likväl
befalld att kvarbliva i slottsloven s. å. 5/4;
befallningsman över Viborgs slott, stad och län 1576 27/1;
amiral över flottan på Narvas farvatten 1580 28/6
med förnyad fullm. 1581 27/5; ståthållare på
Kexholms slott 1583 31/5; amiral på Åbo skeppsgård
1590—1591; † 1592 14/3 på Kexholm och begr. i
3järnå kyrka under en gravsten med hans inhuggna
rapen. [2] Han erhöll stora förläningar och var en
av sin tids förmögnaste män i Finland. Barnen
kallade sig Slang. — G. m. Karin Eriksdotter,
† 1622, som i vapnet förde en stjärna och på hjälmen
ett kors, dotter av Erik N. N. och Margareta
Persdotter. Arvskifte hölls efter båda makarna 1623
21/6 på Gästerby.3
Barn:
Claes Eriksson Slang; överste; † 1625 eller 1626.
Se tab. 4.
Per Eriksson, till Mälkkilä; förekommer 1592
i juli i mantalsregistret på Åbo slott; har utgivit
en kvittens 1593; var † 1623.
Erik Eriksson, till Mälkkilä; ryttare vid Anders
Larssons fana 1602; gjorde s. å. rusttjänst för
hemman i Bjärnå sn och har underskrivit finsk:
adelns trohetsförsäkran till hertig Carl s. å.; deltog
i ryska kriget 1602—1611; erhöll i förläning två
kronohemman i Pemars sn 1611 28/7 och hemman i
Rengo sn 1613 19/7; † barnlös 1614 och begr. i
Bjärnå kyrka, där förr funnits en vapensköld med
Slangska vapnet och årtalet 1614. — G. omkr. 1613
m. sin syssling Ingeborg Boije i hennes 1:a gifte,
som 1614 2/8 fick försäkran på hans gods i Rengo sn,
dotter av ryttmästaren Anders Boije (af Gennäs, nr
16) och hans 1:a fru Hebla Eriksdotter (Slang).
Anna Eriksdotter. G. m. ryttmästaren Anders
Boije (af Gennäs, nr 16) i hans 2:a gifte, † 1618,
som i sitt 1:a gifte hade hennes faders kusin Hebla
Eriksdotter (Slang).
Hebla Eriksdottter Slang, till Stensböle i Borgå sn,
som hon erhöll vid arvskiftet 3 1623 214/6; levde änka
1648. G. 1:o 1613 6/12, då hon fick Prästkulla i
Tenala sn i morgongåva, m. fänriken Måns Ille
(nr 60), † 1615; 2:o 1623 26/10 m. ryttmästaren
Claes Munck af Fulkila, nr 130, † 1631.
Margareta Eriksdotter Slang, till Skäggböle,
som hon erhöll vid arvskiftet3 1623 24/6; † på Orrnäs
i Kimito sn och begr. i Kimito kyrka; arvskifte
efter henne hölls1 1648 16/3. G. 1623 omkr. 21/,
m. ståthållaren Hans Joensson Stålhandske (nr 98),
i hans 2:a gifte, † 1624.
Catharina Eriksdotter Slang, till Balkis, som hon
erhöll vid arvskiftet3 1623 24/6; begr. 1663 6/9 i Åbo
domkyrka. G. m. översten Hans Munck af Futlkila,
nr 130, † 1635.
Tab. 4.
Claes Eriksson Slang (son av Erik Bertilsson,
Tab. 3), till Mälkkilä och Laukka i Bjärnå sn, som
han erhöll vid arvskiftet efter föräldrarna 1623 24/6,
samt Lakspojo i Pojo sn, Kormu i Loppis’ sn och
Rehu i Kimito sn, vilka tre gårdar han bekom med
sin hustru; tillhörde under klubbekriget konung
Sigismunds parti, men övergick sedan till hertig Carl;
deltog i kriget mot Ryssland; ryttmästare 1605;
överste vid krigsmakten under Nöteborgs
belägring 1612; underståthållare på Narva 1613 29/6
och var det ännu 1615; bevistade lantdagen i
Helsingfors 1616; gränsläggningskommissarie 1617
—1618 efter freden i Stolbova; † 1625 eller 1626.
— G. omkr. 1604 m. Elin Johansdotter, som levde
änka 1647, sannolikt † 1648, dotter av
befallningsmannen Johan Boose av en finsk uradlig ätt, och
Ingeborg Henriksdotter, av finska adliga
Karunasläkten.
Barn:
Erik; uppfostrad vid Gustaf II Adolfs hov;
introd. för ätten 1625 under nr 76, vilket nummer
sedan ändrades till 106; medföljde konungen till
kriget i Tyskland 1630; överste för livreg:t 1635;
generalmajor av kavalleriet under Torstensson;
anförde arméns vänstra flygel i slaget vid Leipzig
1642 23/10, men stupade strax i början av slaget;
begr. i Leipzig. Han utmärkte sig vid flera
tillfällen under Johan Banérs fälttåg; bidrog till
erövringen av flera fasta slott och orter i de sachsiska
länderna; nedgjorde 1640 vid Kitsch i Böhmen
3,000 kroater; blev s. å. vid Saalfeld så illa sårad att
ena armen måste amputeras; blev i mars 1641, då
Banér retirerade efter sitt försök att intaga
Regensburg med 1,500—2,000 man avskuren från
huvudhären och instängd i den lilla staden Neunburg samt
försvarade sig där tappert i fyra dygn med den
påföljd, att han räddade huvudhären, ehuru han själv
slutligen måste giva sig fången; har med anledning
av den tapperhet som han ådagalade vid Neunburg
blivit kallad »den svenske Leonidas». — Var vid
sin död trolovad m. grevinnan Agnes af Waldeck
i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1650 m. greve Johan
Filip af Leiningen i hans 1:a gifte), f. 16186,
dotter av greve Christian af Waldeck och Elisabet,
grevinna af Nassau-Siegen. Hon erhöll efter
rättegång med Slangs moder genom Svea hovrätts dom
1647 10/7 hälften av hans efterlämnade lösa
kvarlåtenskap. 5
Carin, levde 1638. G. m. Arvid Christersson
Björnram, nr 300, † omkr. 1627.
Elin, † omkr. 1640. G. m. översten Henrik pon
Sass, natural. Sass, nr 382, i hans 1:a gifte, † 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
