Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Sparre, nr 74, † - Grevliga ätten Sparre, nr 111, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPARRE.
undsättningen av Bohus och belägringen av
Uddevalla; skall hava givit första anledning till och varit
mycket verksam vid konung Carl XII:s tidiga
utropande till myndig konung; var med vid
landstigningen på Seland 1700 och vid övergången av
Dünaströmmen 1701 9/7 och slaget därst. samt slaget
vid Klissow 1702 9/7; tillbakadrev s. å. den 11 sept.
med blott 300 man polske kronfältherren
Lubomirsky, som med 24 fanor överföll honom; deltog i
slaget vid Fraustadt den 3 febr. 1706, då han var
den förste, som med sitt regemente gick löst på
fientliga infanteriet och under deras starka
skjutande både med kanoner och musköter upphävde
deras spanska ryttare och med värjan i handen
bringade dem i oordning, vilket mycket bidrog till
segern; bevistade slaget vid Holovzin 1708 4/7,
stormningen av Veprik 1709 7/1 och intog i början
av slaget vid Poltava den 29 juni 1709 tre skansar
samt följde efter slagets olyckliga utgång konungen
till Bender, där han bevistade den ryktbara
kalabaliken 1713 i febr.; kvarlämnades, då konungen
fördes från Bender till Adrianopel för att hava in-
399
seende över det svenska manskapet, som
kvarstannade där, samt fick den 14 sept. 1714 konungens
befallning att till kristenheten hemföra detsamma;
var av ett särdeles muntert sinnelag, varmed han
oftast roade konung Carl XII och överlämnade en
gång till honom, i anledning därav att konungen
sårat honom i benet med sin ena sporre, en löjlig
räkning på 1,650 dukater, som konungen betalade;
arbetade slutligen vid 1720 års riksdag på drottning
Ulrika Eleonoras gemåls, prins Fredriks upphöjande
på tronen.’ — G. 1721 19/3 m. Anna Maria
Falkenberg af Bålby, till Brokind, som hon 1732 stiftade
till fideikommiss åt sin brorson Melker och dennes
efterkommande; f. 1679 9/7 på Bolby i Skagershults
sn (Ör.), † 1744 14/3 i Stockholm och jordfäst s. å.
4/5 i Klara kyrka, men sedan nedsatt hos sin man i
Burensköldska eller von Schwerinska graven i
Linköpings domkyrka, dotter av vice presidenten
Henrik Georg Falkenberg af Bålby, nr 105, och
Christina Elisabet Natt och Dag, nr 13.
1 Um.
Grevliga ätten SPARRE, nr 111, †.
Grevlig 1797 1/11, introd. 1802; utdöd 1812 7/2.
Fredrik Sparre, greve
Sparre (son av Fredrik
Henrik Sparre, se
friherrliga ätten Sparre,
Tab. 66), till Åkerö
i Bettna sn (Söd.); f.
1731 2/2; student i
Uppsalat 1745 4/12; e. o.
kanslist i k. kansliet
s. å.; extra kanslijun-
kare i
presidentskon-N toret av k. kansliet
5 1747; hovintendents
fullm. 1748 15/3; äm-
nessven i VA S. å. 29/10; kavaljer hos
kronprinsen, sedermera konung Gustaf III 1756 10/3; e. o.
kansliråd 177023/3; RNO 1772 30/11; hovkansler 1773
23/6; KNO 1776 26/11 med valspråk: Fide stabili;
LVA 1779 21/11 (preses 1781 och 1790); riksråd 1781
26/6; guvernör för kronprinsen, sedermera konung
Gustaf IV Adolf s. å. 1/7; RoKavKMO med samma
valspråk 1782 1/9; nedlade nämnda
guvernörsbefattning 1787 16/7; entledigad från riksrådsämbetet
1789 15/5; ledamot av konungens högsta domstol
s. d.; änkedrottningen Sofia Magdalenas
överstemarskalk 1792 16/4; rikskansler s. å. 16/7; ledamot av
allmänna ärendenas beredning s. d.2; greve 1797
/11 (introd. 1802 under nr 111); nedlade
rikskanslersämbetet 1797 17/12; † 1803 30/1 på Åkerö och
Igger jämte flera av Sparreätten begr. i
Åkerögraven eller under det nuvarande altarkoret i Bettna
kyrka. ’*Han bevistade flera riksdagar och var
därunder ledamot i åtskilliga deputationer samt valdes
1770 19/1 av ridderskapet och adeln till en av dess
fullmäktige i riksens ständers bank, varmed han
fortfor till 1781; förestod från början av år 1771 till
medlet av 1781 såsom chef utrikesexpeditionen;
Uppdrogs 1782 att besörja författandet av en
medaljhistoria över konung Gustaf III:s regering;
förordnades 1783 att under konungens och riksrådet
greve Creutz’ frånvaro mottaga och besvara de
främmande ministrarnas andraganden, ävensom
att under broderns, riksrådet friherre Carl Sparres
utrikes vistelse vara Åbo universitets kansler;
HLFrKA och HLVHA 1786 20/3; var flera gånger
under konungens frånvaro medlem av den t. f.
regeringen; kallades till vittne vid kronprinsen
Gustafs födelse 1799 och förestavade vid 1800 års.
riksdag konung Gustaf IV Adolfs dess ed; bodde
efter avskedstagandet på sitt vackra Åkerö, som
han fått med sin första fru.’ — G. 1:o 1761 29/10 m.
sin syssling grevinnan Brita Christina Sparre af
Sundby, f. 1741 11/1; hovmästarinna 3 1765 16/12;
† 1766 27/5 i Stockholm, dotter av generalmajoren
och överståthållaren greve Axel (Wrede-)Sparre af
Sundby, nr 63, och grevinnan Christina Margareta
Augusta Törnflycht, nr 77; 2:o 1784 13/7 på
Penningby i Länna sn (Sth.) m. friherrinnan Sigrid
Charlotta Wrede af Elimä, f. tvilling 1763 27/5, †
1828 12/9 i Nyköping, dotter av generalen friherre
Fabian Casimir Wrede af Elimä, nr 44, och hans 1:a
fru friherrinnan Catharina Charlotta Fleming af
Liebelitz, nr 17.
Barn:
1. Ulrika Augusta, f. 1762 86/10, † 1792 28/4 på
Nynäs i Ösmo sn (Sth.). G. 1783 26/10 i Stockholm
m. majoren friherre Carl Reinhold Wrangel af
Sauss, nr 279, f. 1756, † 1798.
1. Ebba Maria, till Åkerö; f. 1764 2/3, † 1837
5/4 i Stockholm. G. 1803 1/7 på Åkerö m.
hovmarskalken Fredrik Fabian Montgomery, nr 1960, B,
f. 1770, † 1831.
2. Sixten Carl, f. 1786 12/1 i Stockholm, f† ung.
2. Gustaf Adolf, f. 1787 17/3 i Stockholm och
hade kronprinsen, sedermera konung Gustaf IV
Adolf till fadder; kammarjunkare hos konungen
1796 1/11; student i Uppsala 1804; e. o. kanslist
i k. kansliet; kanslist vid kanslistyrelsen 1810 6/4;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
