Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Sparre, nr 111, † - Adliga ätten Sparre af Rossvik, nr 7, och friherrliga ätten Franc-Sparre, nr 382, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 SPARRE., SPARRE AF ROSSVIK, FRANC-SPARRE.
† ogift 1812 7/2 på serafimerlasarettet i Stockholm Magdalena; † 1874 24/1 i Sala. G. 1816 27/6 i Ny-
till följd av ett pistolskott, vilket han den 21 jan. köping m. kammarherren greve Lorentz Johan
själv tillfogat sig ej långt från Hagalund utanför Creutz, nr 68, f. 1792, † 1843.
Norrtull samt slöt på svärdssidan denna grevl. ätt. 2. Stanislava Charlotta Augusta, f. 1794 7/8,
2. Ottiliana Catharina Matilda, f. 1793 10/2 i † ogift 1827 22/5 i Nyköping.
Stockholm; hovfröken hos änkedrottningen Sofia 1 Um. 2 Åt (So). 3 SAB.
Adliga ätten SPARRE AF ROSSVIK, nr 7, och friherrliga ätten
FRANC-SPARRE, nr 382, †.
Gammal frälsesläkt; introd. 1625.
Sparren är kanske den allmännast förekommande vapenbilden under medeltiden. Den fördes av flera skilda
släktgrupper, vilka helt säkert icke haft någon inbördes släktskap, och när 1500-talets genealoger med icke
ringa konstfärdighet hopfört dessa släktgrupper under ätten Sparre, har detta skett allenast på lösa
antaganden. Äldst av dessa släktgrupper, som förekomma på riddarhusgenealogien är den s. k. Toftasläkten
(till sätesgården Tofta i Adelsö sn, Sth.). Dess förste genom urkunder kände stamfader var drotset Abjörn
Sixtensson, † 1310. Möjligen var han sonson till en herr Nils, som enligt släktkrönikornas samstämmiga
vittnesbörd var gift med konung Erik Knutssons dotter Märta. Toftasläkten var på 1300-talet Sveriges kanske
mest lysande ätt, vars medlemmar i flera generationer beklädde rikets högsta ämbeten. Den utgick på
manssidan 1407 med Abjörn Sixtenssons sonson, den lärde riksmarsken Karl Ulfsson till Tofta, den heliga Birgittas
frände och konung Magnus Erikssons vedersakare. Man har intet skäl att antaga, att ovannämnde herr Nils
hetat Sixtensson och haft en broder Knut. Denne göres på riddarhusgenealogien till stamfader för en annan
släktgrupp med sparrevapnet, som levde in på 1500-talet och efter sin sätesgård i Ångsö sn (Vm), blivit kallad
Ängsösläkten. Till densamma hörde den myndige biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson, † 1463, och riksrådet
och riddaren Fader Ulfsson, båda söner till riddaren Ulf Bengtsson till Lagmansö i Vadsbro sn (Söd.).
den förste kände ägaren av Ångsö. Bland andra bemärkta personer, som burit sparrevapnet och som
på riddarhusgenealogien förbundits med förestående släktgrupper, märkas konung Birgers råd, riddaren
Arvid Göstafsson, † 1317, den förste av den släkt, som skrev sig till Vik i Balingsta sn (Upps.), drotset och
riksrådet Nils Abjörnsson till Ångsö, † 1359, och konung Magnus Erikssons råd på 1350-talet Lars Karlsson.
Dessutom har på genealogien inblandats den s. k. Hålbonässläkten, som förde ett helt olika vapen: en
bjälke, belagd med tre vippor. Den nu levande Sparresläkten, vilken till åtskillnad från förestående
släktgrupper med sparrevapnet torde, efter den gård släkten längst ägde, kunna kallas Sundbysläkten och vars
adliga ättegren vid introduktionen fick namnet Sparre af Rossvik efter ett annat av släktgodsen, kan icke
med full säkerhet ledas längre tillbaka än till nedanstående Sigge Larsson. Om hans fader är intet känt, men
av Sparreska kopieboken (i riksarkivet) får man veta, att hans moder hette Elin Håkansdotter och att hans
styvfader Abjörn Ulfsson, som av genealogerna göres till hans farfader, var redesven, d. v. s. förvaltare för
Gudhems klosters gods, och att han förskingrat alla Sigge Larssons fädernegods.
Ätten Sparre af Rossvik har utgrenat sig i friherrliga ätten Sparre, nr 11.
TAaB. 1. Lars Siggesson, den äldre; riksråd; † 1473. Se
Tab. 2.
Sigge Larsson; erhöll av
drottning Margareta gården Tab. 2
Götene i likan. sn (Skarab.) 7
13961 och var bosatt därst.; Lars Siggesson den äldre (son av Sigge Larsson
köpte ytterligare jord i Göt- Tab. 1), till Simonstorp i Grolanda sn (Skarab.)
ene sn 1401 24/2 och Bränne- och till Bysta i Askers sn (Ör.), som hans 2:
bol i Götene sn2 1402 1/6; hustru ärvde 14523; väpnare; var häradshövding
nämnes väpnare 1401—1414; i Frökinds härad 14641; riksråd; † 1473 om hösten
var »nästa arvinge» till Nils i Vadstena. — G. på 1430-talet m. Mårta
Mårtens-Petersson (kluven sköld, högra dotter?, dotter av Mårten Svan och Ragnhild
Håfältet schackrutat), som till kansdotter; 2:o 1442 21/1 på Simonstorp. m.
Ingehonom överlät sina gårdar Yllestad och Näs2 i borg Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o m.
våp-Vartofta härad, vilka han ärvt efter sina föräldrar naren Bengt Tomasson, som i vapnet förde en sparre,
1403 1/8; tillbytte sig Simonstorp 2 i Grolanda sn i hans 2:a gifte), levde änka 1486, dotter av Bengi
(Skarab.) 1410 2/7; konungsdomhavande vid räfste- Larsson (rödbjälke) och Margit Clausdotter Dowt.
ting i Skara 2 1414 5/7; uppgives hava levat ännu Barn:
1442. — G. m. Margareta Bengtsdotter, dotter av 1. Peder Larsson; väpnare. Se Tab. 3. a l
Bengt Karlsson Färla och Brita Björnsdotter (tre 2. Sigge Larsson, den yngre; riksråd; f 1509.
vingar). Se Tab. 4.
Barn: 2. En dotter. G. m. Bengt N. N. [3] de
Elin Siggesdotter, till Apelnäs i Roasjö sn 2. Bengta, † barnlös. Gift. Riksrådet fä
(Älvsb.). G. före 1442 m. häradshövdingen i Red- 1507 31/9 dom mellan hennes systerson Pe d
vägs härad Lars Jakobsson (två bjälkar med horn), Bengtsson och hennes brorsdotters man Lindorl
som levde 1464. Brunsson. [3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
