Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tersmeden, nr 1940, C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 TERSMEDEN.
Adliga ätten TERSMEDEN, nr 1940, C.
Adlad 1751 22/11, introd. 1752.
Ätten har förgrenat sig i kommendörsätterna nr 1940, A och 1940, B samt friherrliga ätten nr 338.
Om ättens ursprung och äldsta släktled hava under de senaste årtiondena såväl i in- som utländska arkiv
bedrivits ingående forskningar, vilka dock ännu icke äro avslutade. Uppgifterna på riddarhusgenealogien,
upptagande agnatisk härstamning från en gammal fransk adlig ätt de Saint Lary de Termes med
namnförändring till Zeerschmitten på grund av religions förföljelserna mot hugenotterna 1572, grunda sig på
uppgifter av amiralen Carl Tersmeden, vilka icke kunna godtagas, då de sakna varje bevis. I en
förtjänstfull utredning om ättens härkomst har den danske genealogen, ingenjör Vilhelm Marstrand velat visa, att
den till Sverige i förra hälften av 1600-talet inflyttade Herman Tersmeden med stor sannolikhet tillhörde
den framstående släkten tor Smede från Stade och Flensburg. Men så länge forskningarna om ättens
ursprung fortgå och då möjligheten av ättens direkta härstamning från Holland eller Nederländerna, där
flera släktmedlemmar Ter Smeden bevisligen funnits under 1400- och 1600-talen, icke är utesluten, torde
det dock icke vara berättigat att fastslå det resultat, till vilket ingenjör Marstrand kommit, såsom
slutgiltigt, helst direkta bevis saknas. Tills vidare får därför den inflyttade Herman Tersmeden anses såsom
ättens med visshet kände äldste stamfader.
Rörande det av honom förda vapen se nedan.
Litteratur: V. Marstrand, Ætten Tersmedens oprindelse i Personhist. Tidskrift för 1926.
Tab. 1.
Herman Tersmeden; inkom
till Sverige och anställd vid
Öllösa bruk i Gryts sn (Söd.)
omkr. 1636; jämte Jakob Piet
förvaltare vid bruket 1640
12/4 (bruket nedlades 1647);
jämte Johan Hellebeck
förvaltare av de myntmästaren
Markus Kock tillhöriga
bruken Nisshyttans masugn i
Säters sn samt Larsbo och
Saxehammar i Söderbärke sn (Kopp.) 1650 3/9;
ensam förvaltare av Larsbo och Saxehammar
jämte Stighnammar 1658 8/1; † 1667 i nov. på
Larsbo. Han skrev sig i sin ännu bevarade
skriftväxling med Louis De Geer, som var delägare i
Öllösa bruk, Herman zur Schmiden och förde ett
vapen, bestående av en tredelad sköld: i översta
och mellersta fälten radvis ställda sädesax, i den
översta 7, i den mellersta 6; i understa fältet ett
stängsel med en däri infälld tillsluten port; på
hjälmen 5 sädesax; skölden omgiven av lövverk.
Sigillet är försett med bokstäverna H på högra
sidan om hjälmen och TS på vänstra sidan. —
G. 1644 m. Catharina Clein, f. 1623 i mars i Liège,
† 1699 på Klockarbo i Söderbärke sn och begr.
s. å. 8/10, dotter av »konstrike mästaren» vid
Skultuna mässingsbruk, mineralogen Peter Clein, som
av konung Gustaf II Adolf införskrevs till Sverige,
och Gertrud Rouglans från Brabant.
Son:
Reinhold Tersmeden, f. 1655 17/7 i Söderbärke sn;
bruksförvaltare vid Gisslarbo i Malma sn (Vm.)
1674, vid Skinnskatteberg 1675 och vid
Norrhammar i Heds sn (Vm.) 1676; medarrendator
av Larsbo bruk från 1679 1/1; ensam
arrendator 1682 och av Hedhammar i
Skinnskattebergs sn (Vm.) 1693; † 1698 23/8 i Söderbärke sn
och begr. där s. å. 2/10. — G. 1682 1/6 i Bro sn m.
Christina Börstelia i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1700
3/1 i Söderbärke sn m. landshövdingen Jonas
Folkern, adlad och friherre Cedercreutz, nr 143,
i hans 2:a gifte, f. 1661, † 1727), f. 1663 10/11 i
Stockholm, † 1719 4/8 i Västerås, dotter av kyrko-
herden i Sånga och Skå pastorat av Uppsala
ärkestift Lars Börstelius och Regina Elbfass.
Barn:
Jakob Tersmeden, adlad Tersmeden, f. 1683;
bergsråd; † 1752. Se Tab. 2.
Herman Tersmeden, adlad, friherre (och greve)
Cedercreutz, f. 1684; president och riksråd; f† 1754.
Se friherrliga ätten Cedercreutz,
Tab. 14.
Margareta Tersmeden, adlad och friherrinna
Cedercreutz, f. 1690, † 1775. Se friherrliga
ätten Cedercreutz, Tab. 15.
Reinhold Tersmeden, adlad och friherre
Cedercreutz, f. 1691; hovjunkare; † 1729. Se
friherrliga ätten Cedercreutz, Tab. 16.
Anna Maria Tersmeden, adlad och ffriherrinna
Cedercreutz, f. 1695, † 1776. Se friherrliga
ätten Cedercreutz, Tab. 17.
Beata Tersmeden, adlad Cedercreutz, f. 1696,
† 1717. Se friherrliga ätten
Cedercreutz, Tab. 18.
Tab. 2.
Jakob Tersmeden, adlad Tersmeden (son av
Reinhold Tersmeden, Tab. 1), till Larsbo bruk;
f. 1683 23/2 på Kolsva bruk i likan. sn (Vm.);
student i Uppsala1 1692 20/4; auskultant i
bergskollegium 1701 24/10; utrikes resor 1702—17062;
förvaltare av Larsbo järnbruk 1708; ägare av detsamma
1722; bergsråds titel 1747 23/12; adlad 1751 22/11
(introd. 1752 under nr 1940); † 1752 6/4 på Larsbo
och begr. s. å. 11/6 i Tersmedenska gravkoret i
Söderbärke kyrka. Han erbjöds 1711, då
styvfadern adlades och fick tillstånd att i sitt adelskap
intaga sina styvbarn, att därav bliva delaktig, men
försakade genast anbudet, under förklaring att han
icke ville bortlägga sitt släktnamn, vilket föredöme
följdes av trenne hans syskon, varemot de övriga
fem antogo tillbudet; uppsatte 1717 en frikår och
försvarade därmed dalgränsen emot danskarna;
blev fördenskull av konung Carl XII utnämnd till
överstelöjtnant, men begagnade aldrig denna titel.
— G. 1708 3/4 i Stora Tuna prästgård (Kopp)
m. Elisabet Gangia, f. 1688 21/1, † 1753 23/4 och
begrs. å. 5/6 i familjegraven i Söderbärke kyrka, dotier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
