Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tersér eller Terschère, nr 1048, † - Tersmeden, nr 1940, A, † - Tersmeden, nr 1940, C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERSÉR ELLER TERSHCÈRE—TERSMEDEN. 2
vändighet och om Kristi nedstigande till helvetet,
samt verkade därhän, att katekesförklaringen blev
förbjuden och författaren avsatt från ämbetet;
fick dock av k. nåd behålla kanikdömet i Skåne och
Pargas’ prebendeförsamling vid Åbo; var såsom
biskop i Linköping allmänt älskad, undantagandes
av den orolige översten Arvid Ribbing, med vilken
han råkade i en bitter skriftväxling; hade en
grundlig lärdom samt var så hemma i hebreiskan, att
han kunde hebreiska psaltaren utantill, men var
oftast mycket myndig och visade demokratiska
tänkesätt.’ Ågde Vårdsberg i likan. sn (Ög.), som
han köpte 1674. — G. 1:o 1638 24/6 m. sin styvsyster
Elisabet Troilia, f. 1624, † 1655 4/6 och begr. s. å.
14/6 i Uppsala domkyrka, dotter av prosten och
kyrkoherden i Leksand Uno Trulsson Troilus (en
av stamfäderna för adl. ätten von Troil, nr 2039)
och Margareta Säbråzynthia; 2:o 1657 12/7 på
Skånella(holm) i Skånella sn (Sth.) m. Maria
Grubb, dp 1638 7/1, † 1703 på Vårdsberg och
begr. s. å. 13/2 i Linköpings domkyrka, dotter
av kyrkoherden i Normlösa pastorat av
Linköpings stift Petrus Clementis och hans 1:a fru
Nora Husenbergia samt halvsyster till översten
Clemens Persson Grubb, adlad Grubbenhielm, nr
708, och syster till ryttmästaren Didrik Persson
Grubb, adlad Grubbenfelt, nr 984.
Söner:
1. Elof Terserus, adlad Tersér (eller Terschère),
till Vårdsberg samt Aske m. fl. egendomar i Håtuna
sn (Upps.), som han köpte 1677, men måste avstå
1680, sedan han dessförinnan bebyggt dem till
säteril; f. 1640 18/9 i Leksands prästgård; student i
Uppsala 1650 i april och i Åbo 1659; lånebankskassör
5)
25
b
1668; bokhållare i lånebanken 1670 9/7;
bankokommissarie 1673 19/4; adlad 1683 10/5 jämte sin
halvbroder och för sin faders förtjänster (introd. 1686 under
nr 1048); † barnlös 1712 6/2 på Vårdsberg och slöt
således själv såväl sin egen ättegren som hela ätten
samt begr. s. å. 20/2 i faderns grav i Linköpings
domkyrka. ’Han var den förste, som vid lånebankens
öppnande den 14 nov. 1668 däri insatte penningar,
nämligen 500 rdr specie; ägde i början både
allmänt och enskilt förtroende, men 1677 anmältes
han för åtskilliga försummelser och fel i tjänsten
och vid 1680 års riksdag fick han kammarrådet
friherre Fleming, som ansåg hans förklaring över
de mot honom gjorda anmärkningar såsom en
smädeskrift emot sig, till en hätsk och mäktig ovän,
samt blev sedermera så av bankodeputerade
trakasserad, att han ej, utan konungens särskilt givna
befallning, fick betjäna sig av de bankens hand-
lingar, som kunde lända till hans försvar, varjämte
han inmanades i häkte och genom ådömda böter och
ersättningar gjordes alldeles utfattig.’ — G. 1669
29/4 m. Ingeborg Tollstadia, † 1729 16/3 i Vårdsbergs
sn och begr. s. å. 21/3 i familjegraven i Linköpings
domkyrka, dotter av kyrkoherden i Riddarholmens
församl. mag. Andreas Magni Tollstadius.
2. Peter Terserus, adlad Tersér (eller Terschère).
f. 1658 16/5; student i Uppsala 1669 16/10; sekreterare
hos riksrådet greve Gustaf Adolf De la Gardie;
adlad 1683 10/5 jämte sin halvbroder (introd. 1686
under nr 1048); † ogift 1709 på Vårdsberg och slöt
således själv sin adl. ättegren samt begr. s. å. 11/121
hos föräldrarna i Linköpings domkyrka.
1 Af.
Adliga ätten TERSMEDEN, nr 1940, A, f.
Uppflyttad i d. v. riddarklassen 1778; utdöd 1797 21/12.
Carl Tersmeden (son av
Jakob Tersmeden, adlad
Tersmeden, se adl. ätten
Tersmeden, nr 1940, C, Tab.
2), f. 1715 23/4 på Larsbo bruk
i Söderbärke sn (KOopp.);
student i Uppsala1 1724 23/2;
volontär vid galäreskadern i
Stockholm 1730; arklimästare
vid sjöstaten i Karlskrona
1733 5/6; gick 1734 i holländsk
tjänst; löjtnant vid holländska amiralitetet 1736
8/1; avsked ur nämnda tjänst 1738 6/3; volontär
i engelsk tjänst s. å.; löjtnant vid galäreskadern i
Stockholm 1740 30/11; konstit. kaptenlöjtnant 1741;
kaptenlöjtnant vid amiralitetet och
stockholmseskadern 1747 29/4; kapten vid göteborgska eskadern
1751 31/8; kommendörkapten 1755; RSO 1767 23/11;
varvsschoutbynacht i Karlskrona 1771 29/1;
kommendör vid örlogsflottan s. å. 4/6; konteramiral vid
galärflottan i Stockholm 1772 28/7; varvsamiral i
Karlskrona s. å.; KSO s. å. 12/9; vice amiral vid
örlogsflottan 1774; uppflyttad 1778 i den då åter upprättade
riddarklassen under nr 1940, A; avsked från varvs-
15— 330388. Svenska adelns ättartavlor. VIII.
amiralssysslan 1781; † 1797 21/12 i Karlskrona och
slöt själv sitt adl. nummer på riddarhuset. Han
nedlade, så i utländsk som svensk tjänst prov på
tapperhet och skicklighet samt var bland annat
med i finska kriget på 1740-talet; tjänstgjorde från
1749 till 1763 vid fästningsbyggnaden på Sveaborg,
där han anlade ett mindre varv, varest byggdes
lastjakter och pråmar för byggnadsarbetets behov.
Hans memoarer äro utgivna av N. Sjöberg och N.
Erdmann (6 dlr 1912—1919). — G. 1751 24/11 i
Stockholm m. Inga Dorotea Malmsköld, f. 1733 3/7,
† 1811 24/6 i Karlskrona och begr. s. å. 30/9, dotter
av amiralitetskammarrådet Per Gustaf Malmström,
adlad Malmsköld, nr 2072, och Catharina
Margareta Engelbrecht.
Barn:
Catharina Elisabet, f. 1753 28/6 i Stockholm,
† där s. å. 3/7.
Carl Gustaf, f. 1758 15/4 i Helsingfors; kom i tjänst
vid kadettkåren i Karlskrona 1767 12/11; korpral vid
Östgöta kavallerireg. 1769 14/6; officersexam. 1772
25/4; fänrik vid drottningens livreg. i Stralsund 1773
23/4; † 1776 1/1 och begr. s. å. 5/1 i Karlskrona.
1 Um.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
