Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1875—1877 - Andra julen vid Hvita bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/»?? 67
na där små myggbett kännas på det hela taget föga,
äfven om det svider litet strax. När jag jämför den
sinnesstämning, som min Gud låter mig ha nu, med den
jag hade i min ungdomstid, måste jag utbrista i tack
och lof och upphöja hans namn, som köpt och förlossat
mig med sitt blod och behagat taga mig i sin tjänst.
Ara vare Gud, att han åtagit sig lika väl mina bördor
som mina synder! Detta är outsägligen stort, och det
låter mig ibland få känna en försmak af den
tillkommande världens frihet. —- — — — Jag skref ju sist,
att vårt »vrak» måste gå. Hon sitter nu åter på
arbets-fängelset. Till en kär vän, som besöker fängelserna,
sade hon vid ett tillfälle: »Här sitter jag nu ett år;
se’n kommer jag igen till mamsell Borg.» Hvem som
gifvit henne detta löfte, talade hon inte om. —–
En hel hop kandidater anmälde sig till den lediga
platsen efter Karolina. En ibland dem ansåg sig dock icke
hafva gjort något så illa, att hon skulle behöfva sakna
det minsta af sin frihet. Vi hade nämligen ansett oss
tvungna att framställa saken för henne riktigt allvarsam,
emedan vi genom en af hemmets vänner fått höra, att
hon gick fri för polisen genom att underhålla en f. d.
Långholmare såsom sin »försvarare». De prostituerade
få nämligen icke gå ute efter kl. 11 på nätterna
ensamma, men i sällskap med sådana där med brännvin
hyrda »försvarare» få de gå!!! O, huru satans pöl
stinker!!! Vår kandidat ljög emellertid för oss och fick
därför ej komma i åtnjutande af de förmåner, hon
betingat sig. En annan var på förslag, men då vi
önskade, att hon skulle kamma ner sitt hår, ansåg hon det
som en alltför stor försakelse. Därför »gjorde hon sin
ursäkt». Hon hade icke väl vägrat komma, förrän
polisen tog henne. Då skickade hon bud på bud till mig
och bad, att jag måtte förbarma mig öfver henne och
lösa henne från polisens våld. Men mitt mål är
ingalunda att lösa dem från polisens utan från syndens välde.
Samma afton kommo tvenne andra unga kvinnor
hit. Den ena, som kom direkt från kurhuset och blott
var 21 år gammal, var en bild af den personifierade
usel-heten. Ansiktet var uppsvälldt och eldrödt och hela
figuren den ömkligaste, så att det blef icke ett litet ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
