Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1896 - Ett Eben-Ezer - Verksamheten bland kvinnliga fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mc w
så må kalla den, en afklädningsugn. Måtte den äfven
ha varit en desinficieringsugn, där den svåra ohyran
»själf-beröm» blir utrotad! När Herren.själf för en in i en
sådan ugn och uppenbarar synder, fel och brister, när
afvigsidorna komma i dagen både hos en själf och i
verksamheten alltigenom, då blir ingenting annat än
uselhet kvar. En tid tyckte jag, att icke något
bibelspråk passade för mig annat än ett i gamla
öfversättningen om Konung Jojakin: »Hvilket uselt fat är icke
Konja», paradt med ett annat språk i gamla
öfversättningen: »Jag skall vara den usla och fattiga nådelig.»
Jag kunde då ej läsa Psaltaren enligt nya
öfversättningen, ty i den står »ödmjuka» på många ställen, där det
i den gamla står »usla», hvilket passade mig mycket
bättre. Jag förtviflade icke, ty jag hade ju tillgång till
blodet och visste dess värde, men Jesus var så tyst, så
tyst och jag trött och oduglig till allt. Ja, »hvilket
uselt fat är icke Konja»! Jag hade god tid att tänka,
ty jag sof i allmänhet ej längre än till kl. 2 om
nätterna, då hostan var som svårast. Hvarken bedja eller
läsa Guds ord orkade jag, men något litet fick jag väl
i mig ändå, eftersom jag icke förgicks. Så fortgick det
under stor svaghet till dagen fore nyårsaftonen, då jag
åter förnam min Herdes röst och fick en liten inblick i
hans nådeshushållning, som friskade upp min själ och
lyfte mig öfver kroppens svaghet. —–—
Bed för mig! Jag är en stackare, men »Guds egen
stackare.» Han vet, hvad han vill göra. Han stärke
oss af Sion!
Verksamheten bland kvinnliga fångar.
Under nära 20 år hade Elsa Borg två
söndagseftermiddagar i månaden (med uppehåll under sommaren)
brukat besöka fängelset för kvinnliga fångar å
Norrmalm. Med stor saknad måste hon på grund af sin
försvagade hälsa nu upphöra med detta för henne så
kära arbete. Först evigheten kommer att fullt
uppenbara frukten af den säd, hon inom fängelsets murar fick
utså. Redan här hade hon dock vid några tillfällen fått
Elsa Borg. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
