Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1902—1903 - 77 år - 1904—1905 - Ett och annat från år 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
tecken och reste — och hvad gör min Gud? Ifrån det
att jag satt i vagnen, var min trötthet borta. Jag fick
i stället erfara Guds kraft och var öfverlycklig.
Kyrkoherde Hammarstens föredrag var alldeles för mig. Det
var en jubeldag. Allt ondt var såsom bortblåst. Icke
heller kom något men efteråt såsom en följd af resan.
Jag var lycklig i Herren, om ock trötthet m. m.
småningom återkom.
Ett och annat från år 1904.
Äfven detta år var E. B. på sommaren ute vid
hvilo-hemmet på Nådhammar. Trots sin klenhet och sina
78 år skötte hon alltjämt utgifvandet af »Trons Hvila» och
sin korrespondens. Hon skrifver också:
Jag är innerligt tacksam att vara här icke bara för
att hvila t från arbete» utan för att få hvila i min Gud
med mitt arbete.
Hur hon redigerade sin lilla tidning, framgår af
dessa ord:
Jag hade intet för n:o 12 men bad Jesus gifva mig
hela numret, och det har han verkligen gjort.
Ligger månne icke i dessa enkla ord hemligheten,
hvarför »Trons Hvila» var till så stor välsignelse? Af
Herrens hand brukade E. B. hämta de förråd, hon sedan
utdelade åt andra.
Slutet af året var för E. B. på grund af sjukdom
en verklig nöds tid. Hur hon kände det, framgår af
dessa ord:
O, så litet, om ens något, jag kan sjunga om seger
i de rättfärdigas hyddor! Men de svåra vagnarna äro
ju likväl allesammans Guds vagnar. Jag har influensa,
och hvad det mer är. Det är nöd, svår nöd. När vill
du, Herre, »min plåga lätta»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
