Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1909 - E. B:s sista stunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
af medvetslöshet inträda. Vid 3-tiden frampå morgonen
somnade hon lugnt och sof stilla till kl. 6,30 f. m., då
hennes ande, buren af Herrens fasta löfte, sakta och
varsamt frigjordes från den bräckliga tälthyddan för att
taga i besittning det eviga hemmet därofvan.
Ehuru sjukdoms- och svaghetstider under Elsa
Borgs senare år mången gång kommit hennes vänner
att tänka sig hennes bortgång som snart förestående,
var det dock en särskild och djup saknad, som
förspordes i. vida kretsar, då dödsbudet gick ut öfver
landet. Och icke allenast de speciellt kristliga tidningarna
utan äfven flertalet af de andra täflade om att i sympatiska
ordalag omnämna den bortgångnas ädla personlighet och
stora lifsverk. Hennes bild återgafs äfven i flera af
de stora bladen.
Det var för Herrens och den aflidnas vänner en
stor glädje att se, hvilket enstämmigt erkännande nu
offentligt kom henne till del, som så länge kämpat och
arbetat i det fördolda. I ljuset af dessa omständigheter
tillämpa vi under tacksamhet mot Herren orden i Ps. 91:
»Han håller sig intill mig, därför vill jag hjälpa honom . . .
och låta honom (henne) komma till ära.»
Längre ned återgifva vi ur dagspressen något
angående jordfästningen. Här vilja vi i stället meddela
de ord, hvarmed den, som stått Elsa Borg närmast och
nu efterträdt henne i arbetet, frk. Louise Ulff,
underrättade läsarna af »Trons Hvila» om dödsbudet. Hon
skrifver:
-»Jag skall låta dig komma till ro.-» Så har vår
älskade »Moder» lagt ned sitt trötta hufvud, och
Herrens Ande har fört henne genom dödsflodens vatten till
sin eviga sabbatshvila. Och vi alla, som stå gråtande
kring hennes bår, »få dock icke sörja», såsom en
kärbroder skrifvit till oss, »ty det är som att kasta stoft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
