Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Överföring av elektronisk bildinformation, av Björn Nilsson - Megawattmagnetron för X-bandet, av RG - Stötprov med helvåg och stympad stöt, av J Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Amplitudspektrum för videosignalen från ett
provmönster med färgränder (USA-standard).
Amplitude spectrum of a colour bar test signal
(NTSC-standard ).
Fig. 10. Överföring av färginformation på ordinarie
TV-kanal (USA-standard). a) Luminanskanalen
densamma som vid monokromatisk TV. b)
Luminanskanalen beskuren, så att färgbärvågen ej kan
störa.
Transmission of colour information on an
ordinary TV channel (NTSC-standard).
istället uppdela informationsflödet på flera kanaler
av begränsad kapacitet. Man har sålunda gjort
försök att överföra en pulskodmodulerad färg-TV-signal
(cnd 5 MHz) på sju telefonledningspar. Signalen
sam-plas med 10 MHz och amplituderna kvantiseras i en
sjuställig binär kod med resp. pulsserier uppdelade
på kanalerna. Pulskodmoduleringens höga bandbredd
kompenseras något av dess okänslighet för brus, t.ex.
uppkommen i samband med reläförstärkning.
Litteratur
1. Altes, S K, Reed, H E: Slow-Scan Adapter for Conventional TV
Signals. Electronics, juni 1957.
2. Bell, D A: Economy of Bandwidth in TV. JBIRE sept. 1953.
3. Gabor, D: Communication Theory and Cybernetics. IRE
Transactions CT-1 dec. 1954.
4. Goodall, W M: Television by Pulse Code Modulation. Bell Syst.
Techn. Journ. jan. 1951.
5. Gouriet, G G: Bandwidth Compression of a Television Signal.
Proc. IEE Vol 104, Part B, h. 15, maj 1957.
6. Jesty, L C: Recent Developments in Colour Television. Journ. TV
Society okt.—dec. 1955.
7. Kovasznay, L S G, Joseph, H M: Image Processing. PIRE maj
1955.
8. Kretzmer, E R: Reduced-Alphabet Representation of Television
Signals. IRE Conv. Rec. part 4, 1956.
9. Meinke, H, Groll, H: übertragung von Radar-Schirmbildern mit
komprimierter Bandbreite. NTZ maj 1956.
Megawattmagnetron för X-bandet. En engelsk
elektron-rörstillverkare har utvecklat en pulsmagnetron för
X-bandet med den icke föraktliga uteffekten 1 MW.
Magnetro-nen är icke avstämbar men frekvensen kan vid
tillverkningen läggas valfritt inom området 9 000—9 500 MHz.
Medeluteffekten är 1 kW och denna höga effektnivå
fordrar vattenkylning av anoden. Magnetronen har inbyggda
polskor och man nyttjar lämpligen en elektromagnet för
att åstadkomma det erforderliga magnetfältet. Som
katodmaterial använder man torierad volfram. Katoden har en
drifttemperatur av 2 000°C, vilken uppnås genom
elektronbombardemang från en särskild kanon monterad i en av
polskorna. En elektronström på 30 mA är erforderlig för
att erhålla den rätta katodtemperaturen. Magnetronen är
i produktion och kommersiellt etablerad (Wireless World
juni 1957 s. 282). RG
Stötprov med helvåg och stympad stöt. Stötprov börjar
alltmer bli en tillverkningskontroll parallellt med
övermag-netiseringsprovet. För att slippa alla dyra transporter och
väntetider bör stötproven utföras i provrummen i direkt
anslutning till tillverkningen. Om detta skall kunna
accepteras, måste stötproven utföras på en viss begränsad tid.
Följande tidsbesparande utrustning rekommenderas:
1. En toppvoltmeter (kulgapet tar stor plats och dess
användbarhet kan dessutom diskuteras).
2. Elektronisk stötformsmätare, som direkt anger
fronttid och halvvärdetid i fis.
3. Stötgenerator med inbyggd belastningskapacitans,
serie-resistans och parallellresistans och så utförd att en
"styv" stötspänning erhålles.
Högspända transformatorer med stor effekt går ej att
prova med normenlig kurvform. Ingångskapacitansen för
stöt är så stor att fronttiden förlängs och transformatorns
induktans är så låg att halvvärdetiden blir för kort. Detta
bör beaktas vid omskrivning av normer för stötprovning.
Stympad stöt anges som ett viktigt komplement till prov
med helvåg, då stympad stöt ger största påkänningen
mellan varv och spolar, medan helvåg huvudsakligen provar
isolationen mot jord. Indikering med helvåg efter stympad
stöt förkastas. Felindikeringar bör ske på samma sätt som
vid prov med helvåg, dvs. genom strömindikering på
vanligt sätt. För att detta skall kunna utföras erfordras en
konstans i tiden till stympning på ca 0,1 fis, vilket kan
erhållas genom på olika sätt triggade kulgap. Att dessa
prov med stympad stöt går att utföra, förklaras av att det
under de senaste åren har framkommit förbättrade
spänningsdelare, shuntar, koaxialkablar och oscillografen
Författaren har koncentrerat sig på de speciella problem
vid prov med stympad stöt där åsikterna går isär.
Följande synpunkter för stympad stöt betonas i artiklarna.
1. Felindikering skall ske genom uppmätning av
stötström-men.
2. Konstans i tid till stympning skall vara < 0,1 /us.
3. Stympningsbranthet och tillåten översvängning efter
stympningen bör normeras.
4. Stympad stöt och prov med helvåg skall utföras med
samma amplitudvärde.
(Hickling, G H: High voltage impulse testing of
transformers. El. rev. 159 (1956) s. 389—94, 667—74.) J Fryxell
ELTEKNIK 1958 1 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
