- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
74

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 5 - Snabba transduktorer, av Gunnar Mellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning. Frekvensanalysen ger en överföringsfunktion
av typen

Fig. 6. Belastningsspänning som funktion av styrspänning.
Output voltage as a function of control voltage.

trappstegsförlopp i två steg, om man betraktar
belastningsspänningens medelvärde över successiva
halvperioder.

Teoretisk frekvensanalys

I praktiska tillämpningar blir transduktorn i många
fall inkopplad i reglerkretsar med många gånger
större tidkonstant än transduktorns reaktionstid.
Man är då intresserad av transduktorns
kretsegenskaper vid för transduktorns del relativt låga
frekvenser, t. ex. styrspänningsfrekvenser av
storleksordningen en tiondel av växelspänningens. De
dynamiska egenskaperna bestäms då bäst med
experimentell frekvensanalys5.

Transduktorns stegfunktionssvar, vilket i vissa fall
kunde ha formen av en dödtid, tolkas av
frekvensanalysutrustningen som en mot frekvensen
proportionell fasvridning utan motsvarande amplitudsänk-

Eut
Ein



(8)

där A är en konstant, a> styrspänningens
vinkelfrekvens och t dödtiden.

För en transduktor dimensionerad i
överensstämmelse med ekvation (5) erhålles vid
frekvensanalytisk mätning alltid en dödtid r < halvperiodtiden
för växelspänningen. I slutna reglersystem, där
transduktorn är inkopplad i kaskad med andra starkt
fasvridande element, representerar denna dödtid
transduktorns dynamiska egenskaper vid
stabilitetsberäkningar på den slutna reglerkretsen.

Det är även möjligt att med fourieranalys beräkna
den spänningsmotkopplade transduktorns
överföringsfunktion. Detta har visat sig praktiskt, om man
vill överblicka de fenomen som leder till att
transduktorn har dödtider mindre iin växelspänningens
halva periodtid.

Uppställning av generella uttryck för beräkning av
den sparsjälvmagnetiserade transduktorns
dynamiska egenskaper med teoretisk frekvensanalys leder
till vidlyftiga och oöverskådliga ekvationer, vilka
är opraktiska att behandla. För enkelhets skull
utväljes i stället några styrspänningsfrekvenser, vilkas
periodtider sträcker sig över ett helt antal
växel-spänningshalvperioder. För en transduktor, som
styres mellan Eut- och Eut+ enligt styrkurvan i fig. 6,
erhålles oscillografiskt förlopp för styr- och
belastningsspänningen enligt fig. 7. Där har periodtiden
för styrspänningen valts 10 ggr växelspänningens
periodtid, och belastningsspänningen bestämmes av
styrspänningen enligt ekvation (7).

Med fourieranalys beräknas till storlek och fasläge
den komponent hos belastningsspänningen, vilken
har samma frekvens som styrspänningen, dvs.
grundtonen. Vid teoretisk beräkning av
överföringsfunktionen hos en transduktor som för enkelhets skull
matats med rektangelformad växelspänning har man

Fig. 7. Styr- och belastningsspänningar för
sparsjälvmag-netiserad transduktor med styrkurva enligt fig. 6.

Control and output voltages for self saturated
trans-ductor with control curve as in fig. 6.

1 74 ELTEKN I K 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:40:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free