- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
134

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Mätning av förvrängning vid ljudåtergivning - Telefonnät för strålningsvarning, av RG - Högeffekttransistor - Antiklystronen, av BP - Miniatyrbatteri med fast elektrolyt, av RG - Halvledarhäfte av PIRE - IEC-publikationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mätning av förvrängning vid ljudåtergivning

En tämligen ny syn har anlagts på distorsionsbegreppet
varvid författaren utgår från överföring av ett
sammansatt spektrum av tonfrekventa signaler genom ett
ickelinjärt ljudtransmissionssystem.

Den uppkomna förvrängningen i ljudåtergivningen har
inget entydigt samband med klirrfaktorn som brukar
anges som mått på ljudöverföringssystems icke-linjäritet.
Endast en viss korrelation, bestämd genom subjektiva
prov, existerar vid ett sammansatt spektrum, t.ex.
orkestermusik, beroende på att klirrfaktorn är definierad vid ett
spektrum som innehåller en enda sinusformad signal.

Den angivna mätmetoden är reciprok mot den mätmetod
som ligger till grund för klirrfaktorn. Mätobjektet
på-tryckes ett spektrum av termiskt brus inom
tonfrekvensområdet 20 Hz—20 kHz vari man spärrat ett smalt
frekvensband A /. På grund av mätobjektets icke-linjäritet
uppstår distorsionsprodukter varav en del hamnar i
bandet A /. Genom att på utgången av systemet jämföra
bruset i A / med bruset inom mätobjektets hela
frekvensbandbredd fås ett mått på den aktuella förvrängningen
vid spärrfrekvensen.

Vid denna metod behöver man inte ta ställning till hur
olika övertoner, undertoner, kombinationstoner etc.
inverkar på förvrängningen, eftersom samtliga typer av
distorsionsprodukter blir hänförda till en och samma frekvens.
Genom att förskjuta A / över hela tonfrekvensbandet kan
man få en uppfattning om storleken av den aktuella
förvrängningen vid olika frekvenser. Eftersom
programmaterialet utgöres av brus med slumpmässig fördelning är
det möjligt att utföra förvrängningsmätningar på
elektroakustiska element, t.ex. högtalare, utan användning av
ljuddöda rum.

En annan fördel med metoden är att det är möjligt att
utröna förvrängningen under transmission av speciella
program, t.ex. pianomusik, orkestermusik, sång etc. genom
ljudöverföringssystem. Det aktuella programmet, så när
som på det spärrade frekvensbandet A /, överföres då i
vanlig ordning genom systemet. Förfarandet kan tillämpas
vid kontinuerlig kontroll och övervakning av
förvrängning, t.ex. vid rundradiosystem (L. Bbandqvist i Radio
& Television aug. 1958 s. 30).

Telefonnät för strålningsvarning

Ett system för strålningsvarning på såväl kort- som
långdistans är under utbyggnad i USA. Det gäller närmast
varning för gammastrålar från atombombexplosioner. Man
använder därvid befintligt telefonnät, som anslutes till
särskilt byggda varnar- och kontrollstationer. De
obemannade varnarstationerna, som planeras i stort antal, är
försedda med strålningsdetektorer av typ halogenfyllda
GM-rör. De är batteridrivna och förbrukar elenergi endast vid
anropstillfällena, som vanligen har en varaktighet av två
minuter. Mottagarstationerna, som är relativt få till
antalet, innehåller en skrivare som vid anrop återger
strål-ningsnivådata från varnarstationen. Arbetsfrekvensen för
systemet är 800—1 400 Hz, varvid den lägre frekvensen
motsvarar en strålningsnivå lika med noll och den högre
en nivå som ger 50 voit från detektorn. Systemet har varit
i provdrift i Nevada sedan 1955 och en utbyggnad är nu
påbörjad (L Costrell i IRE Trans, on Nuclear Science
aug. 1958 s. 21—26). RG

Högeffekttransistor

Vid Commonwealth Scientific and Industrial Research
Organization i Australien liar Dr N. H. Fletcher utvecklat
en transistor, som är i stånd att switcha strömmar upp
till 40 A. Veterligt har man ännu inte på annat håll i
världen lyckats hantera så stora strömmar med transistorer
(British Communications & Electronics Jan. 1958 s. 4).

Antiklystronen

En ny elektronrörskonstruktion har angivits av ryssen
Z. Tchernov. Den har fått sitt namn, antiklystron, av att
elektronstrålen och resonatorn rent geometriskt har bytt
plats vid en jämförelse med den vanliga klystronen.
Sålunda utgöres hf-kretsen av en helix och elektronerna
injiceras från en utanför helixen koncentriskt belägen
ringkatod in mot en likaledes ringformad och relativt
nära helixen belägen fokuseringselektrod. Vid lämpligt
valda spänningar kommer de sålunda injicerade elektronerna
att avlänkas av den sistnämnda elektroden och röra sig i
cirkelbanor kring densamma (elektrostatisk
centrifugal-fokusering). Elektronerna avger härvid energi till hf-fältet
på helixen samt rör sig sedan spiralformigt in mot
foku-seringselektroden och uppfångas. Anordningen kan
avstämmas elektroniskt genom ändring av de roterande
elektronernas omloppstid. Trots att denna rörtyp måste
få en relativt låg verkningsgrad, anses den vara lämplig
för generering av mycket höga frekvenser, från 60 kMHz
och uppåt (Electronics, Engineering Ed. 25 april 1958
s. 8). BP

Miniatyrbatteri med fast elektrolyt

En ny typ av silverhalogenidcell med intressanta
egenskaper har utvecklats av General Electric i USA. Den
består av en platta eller kula av en silverhalogenid —
vanligen silverjodid — i vilken insmälts två trådar, nämligen
en tantalkatod och en silveranod. De elektrokemiska
reaktionerna är studerade och rätt väl kända. Cellen har
utvecklats i två huvudvarianter, en primärcell och en
sekundärcell.

Primärcellen, som alltså inte kan laddas om efter
urladdning, har efter aktivering med brom- eller jodånga visat
sig vara lämplig för användning vid temperaturer över
100°C, beroende på att ledningsförmågan hos silverjodiden
ökar med temperaturen. Sekundärcellen, som går att ladda
om flera gånger, har sin längsta lagringstid vid låg
temperatur.

Emk hos silverhalogenidcellerna, som alltså arbetar helt
i fast fas, är ca 0,7 V och man har vid de små
dimensioner som hittills varit aktuella tagit ut strömmar på
några fiA (J L Weintger i Journ. of the Electrochem. Soc.
aug. 1958 s. 439—441). RG

Halvledarhäfte av PIRE. Junihäftet av Proceedings of
the IRE är helt ägnat åt halvledarområdet och innehåller
ett fyrtiotal uppsatser om halvledarfysik och om
användning av halvledarorgan inom elektroniken. Även
innehållet i insändaravdelningen är utvalt med tyngdpunkt på
halvledare.

IEC-publikationer

Recommendations for Preferred Standard 3 000 rev/min,
3-phase, 50 c/s Turbine-type Generators (nr 34—3, utgåva
1, 23 s.) innehåller tredje delen av den femte upplagan
av IEC-publikation nr 34 Recommendations for Rotating
Electrical Machinery och anger rekommenderade
fordringar för de generatorer som upptas i publikation 34.

Publikationen är uppdelad i två avdelningar, den ena
behandlande luftkylda generatorer och den andra
vätgaskylda. Den är utarbetad på uppdrag av IEC:s tekniska
kommitté nr 5 Steam Turbines och är avsedd att utgöra
ett komplement till IEC-publikation nr 45
Recommendations for Steam Turbines, Part I Specification, vars andra
upplaga nyligen har utgivits.

Recommendations for Steam Turbines. Part I:
Specification (nr 45, utgåva 2, 35 s.), som ersätter 1931 års
upplaga, har reviderats särskilt med tanke på moderna ut-

1 134 ELTEKN I K 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:40:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free