Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Transistorer i databehandlingssystem, av Börje Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Blockschema över eldledningsproblemet.
Block diagram for the prediction problem.
för riktning av en luftvärnskanon, alltså som
eldled-ningsinstrument, fig. 1. Dettas uppgift är att under
vissa antaganden om målets sannolika beteende
bestämma dess bana i framtiden och därefter räkna ut,
hur kanonen skall riktas, för att projektil och mål
efter en viss flygtid skall träffa varandra.
I de hittills vanliga eldledningsinstrumenten av
analogityp sker beräkningen genom att de geometriska
förhållandena efterbildas, exempelvis i en mekanisk
modell. Då en sifferräknemaskin användes, inhämtas
mätvärdena intermittent och behandlas enligt
matematiska uttryck av maskinen. Den väsentliga
skillnaden mellan dessa två räkneförfaranden är att i
analogiinstrumentet sker beräkningen samtidigt och
kontinuerligt i olika delar av instrumentet, medan den
i ett sifferräkneinstrument sker i tidsföljd i en enda
räkneenhet. Numera fordras ett avsevärt mera
komplicerat räkneförfarande för ett
eldledningsinstru-ment, bl.a. orsakat av flygplanens stora hastighet.
Därför kan man tänka sig att använda en
sifferräknemaskin, trots att den ger ett komplicerat
eldlednings-instrument med ett stort antal komponenter.
Förutsättningen är givetvis, att sifferräknemaskinen är
tillräckligt snabb, och ju snabbare den är, desto mer
kan den utnyttjas för mera tidskrävande
räkneme-toder.
Hur servosystemet i anslutning till
sifferräknemaskinen kan vara anordnat, visas i fig. 2. Det
erbjuder följande problem, som ej existerar i vanliga
servosystem:
ingångsvärdena är intermittenta
ingångsvärdena är uppdelade i kvanta genom
omvandlingen till sifferform.
Servosystemets prestanda blir givetvis lidande, om
tidsmellanrummet mellan varje ny grupp av
ingångsvärden ej kan hållas litet. Varje sådan grupp måste
bearbetas genom ett stort antal räkneoperationer och
totala antalet räkneoperationer per sekund kan bli
flera tiotusental, vilket ställer stora krav på
räknehastigheten.
I ett vanligt servosystem med kontinuerliga
ingångsvärden kan man med nät i den i systemet
ingående elektroniska förstärkaren ge servosystemet
önskade egenskaper, t.ex. beträffande stabilitet. Om
en sifferräknemaskin användes, kan man låta denna
bearbeta det skillnadsvärde i sifferform, som erhålles
vid jämförelse mellan det av sifferräknemaskinen
framräknade önskade läget hos servot och det
verkliga läget. Härigenom kan man både ersätta de i
vanliga servosystem använda stabiliseringsnäten och få
nya möjligheter till värdefulla egenskaper genom att
friheten i behandlingen av skillnadsvärdet är större.
Detta kan i många fall motväga nackdelen med att
ingångsvärdena är intermittenta.
I fig. 2 har även antytts, att vinkelvärdena
omvandlas till binära tal med s.k. kodskivor. Mönstret på
dessa kan bestå av ledande och icke ledande fält,
och vinkelläget kan indikeras med borstar, som löper
på skivan. Fälten kan också vara omväxlande
genomskinliga och ogenomskinliga och indikeringen kan
då ske på optisk väg. Det är önskvärt att ha så många
siffror som möjligt, och vid stort sifferantal är detta
endast möjligt med optiska skivor. Sådana med
sexton eller fler binära siffror finns nu i marknaden.
Att man utomlands, i synnerhet i USA, ägnar stort
intresse för användningen av sifferräknemaskiner i
regleringssystem framgår av de under de senaste åren
talrikt förekommande litteraturuppgifterna om
sådana system. Några praktiskt realiserade system
beskrivs dock knappast, vilket är förståeligt, eftersom
det i regel rör sig om militära problem av avancerad
art.
Användningen av transistoriserade räknemaskiner i
flygplan tycks emellertid nu ha kommit i gång på
allvar. Här är också fördelarna mest påfallande. Det
gäller att lösa en mångfald räkneproblem med ett
minimum av personal, ofta endast piloten, samtidigt
som kraven på låg vikt och volym är stora. En
sifferräknemaskin i ett jaktplan bör helst kunna leda
detta genom alla faser i en strid från start till
landning. Den bör alltså kunna navigera, styra
flygplanet till målet och utlösa bomber, rikta vapen och
åstadkomma undanmanövrer och leda flygplanet
tillbaka till dess bas. En sådan sifferräknemaskin är nu
i produktion i Amerika hos Hughes Aircraft
Company.
Flera gånger omtalat i litteraturen är arbetet vid
Bell Laboratories. Här stod redan för fem år sedan
en räknemaskin Tradic färdig. Den var byggd med
spetstransistorer, och den demonstrerade en teknik,
som skulle kunna användas för ett
bombningsproblem. En senare modell installerades och provades
i ett flygplan hösten 1957. Nästa länk i
utvecklingskedjan var Leprechaun med 5 000 skikttransistorer.
Den är representativ för vad som skulle kunna
åstadkommas med en transistorräknemaskin vid det ovan
nämnda eldledningsproblemet. Transistorerna
används i direktkoppling, och deras egenskaper i
sådan användning skall i det följande närmare beröras.
Av de båda huvudtyperna av siffermaskiner,
parallell- och seriemaskiner, är den förra den snabbaste,
eftersom alla siffrorna i ett tal behandlas samtidigt
vid en räkneoperation. Endast en parallellmaskin
är därför aktuell vid det här tänkta
användningssättet. Därmed måste också ett minne av
parallelltyp användas, och då blir det numera endast fråga
om minnen uppbyggda med ferritkärnor.
I sifferräknemaskiner för vetenskapligt bruk lagras
både instruktionerna för beräkningens utförande
(räkneprogrammet) och det siffermaterial, med
vilket maskinen räknar, i samma minne. Vid
användning som eldledningsinstrument kan man tänka sig
ett annat förfarande, eftersom programmet alltid är
detsamma eller i varje fall ej så ofta ändras. Då
minnet användes på vanligt sätt för lagring av
programmet, finns naturligtvis risk att programmet förr
eller senare förstöres. Det är då möjligt att i stället
ELTEKNIK 1959 1 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
