Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Transistorer i databehandlingssystem, av Börje Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transistorer i databehandlingssystem
Tekn. lic. Börje Larsson,
AB Bofors, Stockholm
621.314.7 : 621.374
Transistors are expected to make large and
complicated data processing systems feasible in the
near future. This is also true in military
applications, where severe requirements are imposed on
the components. An example is a computing system
for anti-aircraft weapons. In such a system the
computing speed must be very high, because the
computations are made in "real time". Another important
problem in this application is the wide range of
ambient temperature in which military devices must
be able to work.
Transistorer har egenskaper, som i många
elektroniska system gör dem mera attraktiva än
elektronrör. Ett sådant fall är exempelvis matematikmaskiner
av siffertyp, där det stora antalet elektronrör utgör
ett stort driftssäkerhetsproblem och där man hoppas
att transistorerna skall visa sig ha större livslängd.
Den första helelektroniska sifferräknemaskinen var
den välbekanta Eniac i Amerika. Den blev färdig
1946 och hade ett avsevärt antal elektronrör,
nämligen 18 000, vilket orsakade rätt stora bekymmer.
Antalet elektronrör i senare konstruktioner har
nedbringats väsentligt, främst genom att man i stor
utsträckning låtit diodkretsar övertaga de logiska
funktionerna. Man använder elektronrören i möjligaste
mån endast som förstärkande element. Dessutom har
livslängdsproblemen hos elektronrören studerats på
allvar efter andra världskriget, och mera
funktions-säkra rör har framkommit.
Även de moderna elektroniska telefonstationerna
för automatisk interurban trafik kan betraktas som
ett slags databehandlingssystem och kan uppbyggas
med samma element som sifferräknemaskiner. Här
är det önskemålet om större snabbhet, som gör att
transistorn kan få ersätta det hittills använda
elektromagnetiska reläet. Fordringarna på driftsäkerhet
är stora.
Driftsäkerheten hos vetenskapliga
sifferräknemaskiner med elektronrör har nätt och jämnt varit
acceptabel, trots att driftförhållandena är gynnsamma, och
trots att i regel kvalificerad personal används för
skötseln av maskinerna. Om en sifferräknemaskin
skall användas för militärt ändamål, måste den tåla
ett område för omgivningstemperaturen på ca 100°C,
t.ex. från —40°C till + 60°C, vidare måste den tåla
fukt motsvarande djungelklimat, kraftiga mekaniska
vibrationer och chocker etc. Samtidigt får man
räkna med att den skall kunna skötas av mindre
kvalificerad personal. Trots de ogynnsamma yttre
betingelserna bör driftsäkerheten vara ett par
tiopo-tenser högre än vad som hittills varit fallet.
För militära databehandlingssystem visar sig
transistorerna gynnsammare än elektronrör, ej endast
beträffande livslängd utan även i fråga om fuktigt
klimat och mekaniska påkänningar. Att fukt lättare kan
tolereras beror både på lägre impedansnivå och på
lägre driftspänningar. När det gäller att klara stora
variationer hos omgivningstemperaturen, är
transistorerna emellertid underlägsna elektronrören,
eftersom deras egenskaper varierar starkt med
temperaturen. I databehandlingssystem är emellertid detta
mindre väsentligt, eftersom man här i regel endast
kräver att transistorn skall göra en till- eller
frånkoppling liksom ett relä.
Att transistorn förbrukar låg effekt och har liten
volym, är till fördel inom många militära
användningsområden. Dessa egenskaper har möjliggjort
komplicerade system för navigation, bombning och
vapenriktning i flygplan.
Transistorn har hittills ställt sig ogynnsammare än
elektronröret, när det gäller att uppnå stor snabbhet
hos en sifferräknemaskin. Utvecklingen på
transistorområdet går emellertid vidare, och det är numera
t.o.m. möjligt att konstruera snabbare maskiner med
transistorer.
Den teknik, som användes i sifferräknemaskiner,
kan tillämpas även på andra områden. Ett viktigt
fall är pulsmodulationssystem för överföring av
information via tråd eller radio. Ett av systemen för
pulsmodulation består i att representera den
överförda storheten i form av en serie pulser utgörande
ett binärt tal. Detta system är önskvärt därför att
det kan arbeta med liten bandbredd och är minst
känsligt för störningar. Praktiskt har det knappast
gått att realisera hittills beroende på att ett mycket
stort antal komponenter erfordras. Med transistorer
kommer sådana system säkerligen att bli alltmera
använda, ej endast för telefoni utan även för
överföring t.ex. av vinkelvärden i militära applikationer.
Denna senare användning är särskilt aktuell, då
kraven på noggrannhet är stora.
Sifferräknemaskiner i regleringssystem
Under senare år har allt större intresse visats för
användning av sifferräknemaskiner i
regleringssystem. Ett exempel på ett sådant är reglering av vissa
kemiska processer i en större anläggning. Här
insamlas mätvärden med jämna tidsmellanrum till en
sifferräknemaskin och bearbetas av denna. Vid en
sådan användning är fordringarna på maskinens
snabbhet ej särskilt stora.
Ett annat exempel, där betydligt större snabbhet
fordras, är användningen av en sifferräknemaskin
5 ELTEKN I K 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
