- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 2. 1959 /
25

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Dimensionering och analys av effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dimensionering och analys av
effektoscillatorer och
likspännings-omvandlare med transistorer

Tekn. lic. Björn Krüger,

Institutionen för radioteknik, KTH, Stockholm

In this and a following paper dimensioning
equations are deduced for the most important power
oscillators and d. c. converters: The push-pull
oscillator with voltage feed-back, the d. c. converter with
detection during flyback and voltage feed-back and
the d. c. converter with detection during scan and
current feed-back. The maximum output power and
service characteristics are deduced by analysis of
the current and voltage curves. The starting
properties of these circuits are discussed further on.
It is shown that the starting properties of the d. c.
converter with current feed-back are superior to
those of the d. c. converter with voltage feed-back.

I denna och en följande artikel härledes
dimensioneringsformler för de viktigaste
effektoscillator-och likspänningsomvandlarkopplingarna: Den
spän-ningsåterkopplade mottaktoscillatorn, den
spännings-återkopplade likspänningsomvandlaren med
likriktning under återgång och den strömåterkopplade
likspänningsomvandlaren med likriktning under
svep. Maximal uteffekt och driftegenskaper
härledes genom analys av ström- och
spänningskurvfor-mer. Vidare diskuteras de olika kopplingarnas
startegenskaper. Det visas att startegenskaperna för
den strömåterkopplade likspänningsomvandlaren är
överlägsna startegenskaperna för den
spännings-återkopplade likspänningsomvandlaren.

Den mottaktkopplade oscillatorn

Med den mottaktkopplade oscillatorn, fig. 1, kan
man förverkliga de i en föregående artikel1
härledda ström- och spänningskurvformer, med vilka
maximal oscillatoreffekt per transistor kan erhållas.
Denna är Pb,/4, och oscillatorns uteffekt blir
Pßr/2, där Pßr är transistorns bryteffekt.
Transistorerna kan således utnyttjas väl i denna oscillator,
som har fått vidsträckt användning som
växelströmsgenerator och som likspänningsomvandlare.
Oscillatorn kan dels lämna växelströmseffekt till
belastningen, t. ex. ett servosystem, dels kan
växelströmmen likriktas och glättas. I synnerhet byggs
likspänningsomvandlare för höga effekter med denna
oscillator.

Oscillatorns verkningssätt framgår av ström- och
spänningskurvorna i fig. 2. Endast en transistor i
taget är ledande. Antag t. ex. att transistor 1 är
ledande i punkt 1. Transformatorlindningen ny tar upp
spänning och om spänningsfallet i den ledande tran-

621.373.52 + 621.314.12

sistorn och dess transformatorlindning försummas
gäller för flödet att

E = m

d<P
’dt

(1)

där E är batterispänningen.

Flödet stiger således linjärt med tiden och vid
punkt 2 har det uppnått mättningsvärde! Av den
förenklade magnetiseringskurvan framgår, att
mag-netiseringsströmmen ökar starkt vid ytterligare
flödesökning. Kollektorströmmen zjci i transistor 1 ökar
då också och i punkt 3 har iKl uppnått ett så stort
värde, att transistorn inte längre bottnar. Ett
spänningsfall uppstår då över transistorn och den till basen
återkopplade spänningen minskar. Transistorn drivs
mindre hårt och kollektorspänningsfallet växer osv.
tills transistor 1 är strypt. Flödet har nu uppnått
värdet <I>max och försöker återgå till värdet 0, dvs.
d$/dt byter tecken och därmed alla spänningar i
transformatorlindningarna. Transistor 2 blir nu
ledande ocli transistor 1 får strypspänning. Detta
tillstånd bibehålles ända tills flödet uppnår värdet
— <&max> varefter kopplingen åter slår om osv.

Dimensionering

Integration av ekv. (1) över en halvperiod ger

^max 1

Jni d<P = SE dt

O

<T>

eller

E

4/ <Pn

där f = l/T är frekvensen.

(2)

Fig. 1. Kopplingsschema för en spänningsåterkopplad
mot-taktoscillator.

Circuit diagram for a push-pull oscillator with
voltage feed-back.

ELTEKNIK 1959 1 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:40:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1959/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free