Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Dimensionering och analys av effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. a) Förenklad magnetiseringskurva.
b—c) Kurvformer i en spiinningsåterkopplad
mot-taktoscillator.
a) Simplified magnetizing characteristic,
b—c) Voltage, current and flux curves.
Efter beräkning av n1 erhålles n2 ur den önskade
tranformatoromsättningen. Hänsyn måste givetvis
tas till spänningsfallen i transistorn,
transformator-lindningarna och eventuella dioder och
glättnings-filter.
Kollektorströmmen i den ledande transistorn
erhålles ur
ik =
Put
7] • E
(3)
där Put är uteffekten och är verkningsgraden, som
vanligtvis håller sig kring 80 %. Lindningen skall
dimensioneras för effektivvärdet, dvs. Ik/VZ, vilket
ger tråddiametern
di
V
1/8 Put
n t] ■ s • E
eller
di = 0,61 j/£r(mm)
(4)
(4a)
om r) = 80 % och strömtätheten s = 3A/min2
insät-tes. d2 beräknas på analogt sätt. Efter det att iK har
beräknats ur ekv. (3) bestämmes den erforderliga
basströmmen iB. Detta problem har behandlats i en
tidigare artikel2. Ur transistorkurvorna beräknas
vidare den erforderliga bas-emitter-spänningen v BE.
Sedan dimensioneras n3 för att ge spänningen 2 v BE,
ty för att stabilisera iB väljes Rt, så, att Rb • iB = vBE.
Den spänningsåterkopplade oscillatorns
startegenskaper
Vid tillslag av batteriet stiger matningsspänningen
hos oscillatorn mer eller mindre fort beroende på
batteritypen och eventuella filterlänkar mellan
batteri och oscillator. En hastig stegring av
matningsspänningen innebär alltid ett gynnsammare
startvillkor än om matningsspänningen stiger sakta. Det
senare fallet är ekvivalent med att oscillationen skall
starta med förut tillslaget batteri, efter att
oscillationen har upphört vid t. ex. en tillfällig
kortslutning. Av en driftsäker oscillator kräves därför att
den startar utan hjälp av en spänningsstöt vid
tillslag av batteriet.
Startegenskaperna analyseras med utgångspunkt
från fig. 3. I lindningen n3 induceras spänningen
u3, som ger upphov till basströmmen iB om inverkan
av Rb försummas
«3
’b =
Rh + Rin
där Rin är transistorns ingångsresistans. Transistorns
differentiella strömförstärkning kan skrivas
l+/(
vilket ger kollektorströmmen
ii 3
iK = ßo
(Rb + Rin) 1 + /
= ßo
R + jX
där R = Rh +/?,
O)
och X
R
Reduceras alla storheter över till bassidan erhålles
det ekvivalenta schemat i fig. 4, där Z = R + jX och
Y är summan av transformatorns tomgångsadmittans
och transistorns utgångsadmittans.
Svängningsvillkoret är att förstärkningen runt kretsen är större
eller lika med 1, vilket ger
nin3 RL ni
(5)
Tages hänsyn till fasvillkoret, erhålles under
antagandet att Y är rent imaginärt
, . n22 R
’ O 2–TT
ni zi3 RL
H
ni
(5a;
Fig. 3. Principschema för en spänningsåterkopplad
oscillator.
Elementary diagram of an oscillator with voltage
feed-back.
ELTEKNIK 1959 1 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
