Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någorlunda behöll fattningen, då hon på utsatt tid infann sig hos teaterdirektör Berggren, som med en lång, forskande blick bad henne taga plats.
»Jag väntar Selinder i vart ögonblick», sade han något vårdslöst. »Ni är således en av de unga damer han rekommenderar...? Ja, jag har givit honom i kommission att engagera sujetter», fortfor han med den stolta hållning, vilken städse gjorde god effekt i småstäderna, där han ansågs som en förträfflig skådespelare. »Vår gemensamme vän», tillade han nedlåtande, »känner till våra sceniska förmågor, och han har givit er de amplaste vitsord...»
Detta var mer än Emelie hade skäl att vänta och hon såg upp med ett blygt småleende.
»Ni har redan i fem års tid varit anställd vid baletten samt därtill uppträtt på Selinders teater... således inte utan scenvana och därigenom är redan en stor svårighet övervunnen.»
Flickan skänkte honom åter ett leende och hennes hjärta slog allt fortare.
»Olyckligtvis har jag inte någon barnteater och kan således inte för närvarande fästa mig vid hans välvilliga förslag ...»
Om en bomb slagit ned framför Emelie, hade hon icke kunnat visa en större bestörtning, och med sviket hopp viskade hon: »Men jag är inte längre ett barn... inte precis åtminstone...»
»Så gott som», inföll han torrt. »Och därtill har jag engagerat Malla Höök... känner ni henne...? Ni vet då, att hon ungefärligen är jämnårig med er. På vad sätt vill ni, att jag skall kunna använda två så...»
Herr Berggren sökte efter en liknelse och betraktade härunder Emelie med en förnäm min samt tillade artigt: »att jag skall kunna använda två så outvecklade skönheter?»
»Jag har aldrig hört att ungdom och skönhet äro olämpliga, för scenen», sade en glättig röst och Selinder, som några sekunder stått osedd vid dörren, steg nu fram.
Hovsektern skrattade. »Ni är en gyckelmakare, men i alla fall, min bäste Selinder...»
»Emelie har vuxit ifrån min teater», svarade denne, »och därför rekommenderar jag henne åt er. Jag skulle inte göra det, om jag inte vore övertygad, att hon har anlag, ehuru hon kanske ibland bär sig en smula besatt åt.»
»Ni menar», sade hovsektern ironiskt, »att hon hör till dem som ypperligt förstå dölja sina anlag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
