Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och handlingen ömmade för det ärliga arbetet och det
oförvillade lidandet. Han kan sägas vara den som i
Kalmar-orten först och kraftigast gav väckelse och uppslag till den
nyare tidens rationella jordbruk, i vilket han gav föredöme
genom ombildande av sina egendomar till mönstergårdar.
Hushållningssällskapet återupplivades genom hans initiativ
till nya stadgar, och dess verksamhet utvidgades alltjämt
under hans ordförandeskap. Han tog en verksam del i
stiftandet 1838 av länets brandstodsbolag och var dess
ordförande till dess han lämnade orten. Hypoteksföreningen
mellan jordägare i Småland föranleddes till en del genom
honom, likaså upprättandet av en ränte- och
kapitalförsäk-ringsanstalt för länet. Inom detta var man så van att i A.
Ch. Raab se initiativets man att, även när det nya icke utgick
från honom själv, vände man sig alltid till honom med
anhållan om att ställa sig i spetsen för det tilltänkta. Och
städse fann han tid därtill, genom ökande av dagens arbete
eller minskning av nattens vila. Oaktat sina många enskilda
och allmänna värv ägde han håg och krafter att, i än mer
vidsträckt mån, gagna sitt fädernesland genom
riksdagsmanna-verksamhet. Denna började med riksdagen 1834, varefter
han oavbrutet bevistade varje riksdag, först såsom
självskriven ledamot av riddarhuset och sedan — allt ifrån det nya
statsskickets början till sin död — såsom ledamot av riksdagens
första kammare, där invald av Kalmar läns södra landsting.
Under riksdagstiderna i Stockholm var han stundom åtföljd
av sin familj. Detta var fallet under de sista händelserika
åren av 1840-talet. Han var bland dem, som ivrade för en
frisinnad ändring av ståndsrepresentationen och 1848 en
bland stiftarna av »reformvännernas sällskap», fast han
sedermera tillhörde den minoritet inom sällskapet, till vilken
friherrarna Hugo Hamilton och V. F. Tersmeden, C. F. Wccrn,
V. Svedbom m. fl. räknades. Vid 1853—54 årens riksdag,
då man allvarligt grep sig an med reformerandet av den
dittillsvarande brännvinslagstiftningen, blev A. Ch. Raab —
redan ofta förut invald i utskott ■— ordförande i det särskilda
utskott, som för nämnda ändamål tillsattes, ett utskott i vilket
flera av riddarhusets mest framstående medlemmar befunno
sig. Ej blott genom sin humanitet utan även genom
överlägsen sakkunskap och ihärdighet förstod han att medla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
