Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har härmed kommit in på ett drag, som icke kan
förbigås, om man vill teckna A. Ch. Raabs bild, nämligen
hans stora gästfrihet och glädje av sällskapslivet. Ofta
samlade han omkring sig icke blott den närmaste släkt- och
vänkretsen utan även äldre och yngre framstående
personligheter även på tu man hand.*
Vid de angenäma och spirituella samkväm, där A. Ch.
Raab var en. sällsynt behaglig värd och ofta själen i
tankeutbytet, var han lika försynt i fråga om att göra sig själv
gällande som villig att låta andra framträda. Oftare fann
man honom själv på ungdomens och framåtskridandets sida,
än på den mer betänksamma ålderns.
Denna högst ovanliga förmåga att ännu som gubbe
uppfatta och sätta sig in i allt sant ungdomligt; detta
outtröttliga och allvarliga mannaarbete, börjat redan i
ungdomen, då jämnåriga sysselsatte sig ined livets lek; denna
rastlösa, ärliga strävan för egen förkovran och andras bästa
i det enskilda livet; detta lika ihärdiga som livliga deltagande
i offentliga värv och ideella meningsutbyten — allt detta
var hos A. Ch. Raab på ett eget och oefterhärmligt sätt
sammanfogat till ett självständigt helt av osökt originalitet:
oroligt och betänksamt, sparsamt och vänsällt, glättigt och
ihärdigt, kraftfullt och vekt.
Få unga ha så tidigt erhållit plats i rådgivande
män-ners krets; få åldriga hava så varaktigt som han blivit
saknade av den ungdom, han älskade att se omkring sig.
* Så t. ex. var S. A. Hedin redan under de senaste
åren av sextiotalet en mycket ofta sedd middagsgäst, ty att
med »magister Hedin», som han då kallades, diskutera
politiska frågor hörde till A. Ch. Raabs största njutningar. Han
tog sig gärna av utlänningar, även de som farliga ansedda.
Så såg jag t. ex. samman med honom den ryske
revolutionären Bakunin, som på flödande franska sökte A. Ch. Raabs
medverkan till, jag vet nu ej vad. Detta var på sensommaren
1864, men ännu minnes jag klart den breda, väldiga gestalten
med det stora huvudet på en ovanligt kort hals, det tunga,
enögda ansiktet, den rullande blicken och den lidelsefulla
iver, med vilken han talade sin sak. • (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
