Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom varje krets som är nog lycklig att äga dem.» »Jag
har även,» säger E. K. annanstädes, »sett en gammal
mamsell, vars hela värld inskränkte sig till ett rum med
ett grönmålat gammaldags väggur, några krukor med
balsaminer i fönstret, ett sybord och framför det en soffa;
i dess ena hörn hon själv, i det andra en gammal mops.
Jag för min del har alltid tyckt det vara melankoliskt
att se den naturliga inneboende moderskärleken i brist
på annat slösas på knähundar. Utanför fönstret växte
några krusbärsbuskar, pingstliljor och ett körsbärsträd:
deras knoppning, deras första löv följde hon var vår
och det var en epok när körsbärsträdet stod i blom. I
denna lilla värld var hon förnöjd och mild mot hela
världen. Och säkert har även hon sina likar.» Men,
frågar man mig, hur har en så oskön art av gummor
som kaffesystrarnas kunnat uppstå och frodas som
brännnässlor och vad vill ni göra av dem? — Jo — svarar
jag — det är ganska enkelt, de skulle till stor del
försvinna med kvinnans emancipation eller med andra ord,
om upphävandet av nu befintliga lagar och fördomar
tilläte dem, först och främst att uppfostras för något
nyttigt och sedan att leva för det. Kvinnan har mycket
att leva för, invänder man, blott hon själv vill. Misstag!
När hon inte äger ett skafferi eller en barnkammare,
äger hon dansen som ung och på gamla dagar —
kaffekannan.» *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
