- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
136

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den första handlar om

Militär esprit.

»Professor E. Z. Munck av Rosenschöld, var på sin tid
Sveriges snillrikaste och skickligaste läkare, ytterst stolt
och frisinnad, samt, om möjligt, i ännu högre grad originell.
Brunnsläkare vid Ramlösa under en lång följd av år, satt
han en dag på värdshuset därstädes och åt middag, då
general S. inkom med tvenne officerare och utan att ens fråga
tog plats vid samma bord, där Rosenschöld före dessa
herrars ankomst befunnit sig ensam.

Efter en stund begär S. en butelj champagne och tvenne
glas, således blott för sig och sitt sällskap. »Kypare!» -—
ropar Rosenschöld — »tre buteljer champagne och ett glas.»
S. och de tvenne officerarna, vilka förut icke ägnat minsta
uppmärksamhet åt Rosenschöld, tittade nu förbluffade och
undrande på bordskamraten. Slutligen blev nyfikenheten
för stor. General S. inledde ett samtal och frågade vem
han hade äran att tala med? »En» — svarade Rosenschöld
i det han steg upp — »som kunnat vara vad ni är, men
ni hade aldrig kunnat bliva vad jag är. Farväl.»

Denna lilla anekdot utvisar den militärens dåvarande
impertinens att utan vidare anse sig stå över varje annan
person, jämte därav följande obenägenhet att inlåta sig
med »sämre folk»; å den andra sidan utmärkthetens
överdrivna retlighet, då den genom snille och forskning
uppnått en höjd, dit den väl dresserade paradgeneralen aldrig
skulle hunnit.

Röster saknas icke heller i våra dagar inom militären,
vilka förorda en fortfarande isolering; omhulda dess
fördom att betrakta sig som ett slutet sällskap med egna lagar,
och giva benägenheten att skilja arméns intresse från folkets
namn av »esprit de corps». Ju högljuddare fordringarna

skilda såsom anskaffare av soldaten — hans egen hette Malm
och var en duktig karl — och de enskildas utrustning av
denne. Allt tog så lång tid att, menade E. K., en
landstigande fiende kunde hunnit till Karlsborg innan den
indelta hären stode färdig att möta den!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free