- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
138

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara det om icke tvenne betydliga hållhakar vore i vägen.
Först, och främst är, som vi nyss visat, blind lydnad i
tjänsten overkställbar, oförenlig med bildning och
själv-tänkande. Och det kan icke vara annorlunda. Är icke
all bildning, sedd i stort, endast skärpt förmåga att inse
Guds verk och vägar? -— När vilden blint och
instinktmässigt »faller ned och tillber», under det att den prövande
kristne »står upp och älskar», vilkens lydnad är den
fullkomligaste? Den andra hållhaken är av icke mindre
påfallande natur. Den rörer nämligen bestämningarna när
militären är utom eller inom tjänsten. Om officeren
inom den bör befinna sig blind, måste han icke då
underrättas, när han får lov att öppna ögonen och med detsamma
anse sig utom den? Måste han icke konsekvent fråga sig
när han får lov att tänka? Lägger man därtill att reglerna
för en dylik underrättelse kanske väl mycket lämpades efter
den bekanta måttlighetsstadgan: »sällskapet super blott på
fisken, all mat är fisk utom ölost, sällskapet dricker aldrig
ölost» och det sålunda komme att heta: blint lyder militären
endast i tjänsten, allt anses för tjänst utom liberalism,
militären avhåller sig från liberalismen —• så kan med skäl
frågas: lyder varje tjänstgörande militär under
tjänstehjons-stadgan?

Är d e t meningen, då medgives att icke blott den gamla
espriten är den riktiga, utan vi gå ännu längre, vi påstå
att militären icke alls bör hysa några egna åsikter. Vem
vet nämligen om icke dessa, som i närvarande ögonblick
befinna sig utom tjänsten, i det nästa utgöra föremål för
förstöring inom den? — Lyckades det icke då att
ögonblickligen göra sig »blind», bleve ju lydnaden endast
skrym-teri och ögontjänst, tvärtemot samvetets röst och bättre
vetande ?

Att osynliggöra misstagen har varit första upphovet
till den blinda lydnaden. Ty för det goda man vill kan ju
icke öppnas för många ögon?

Fritt må andra hänföras av forntiden, och i militäriskt
hänseende framställa den som ett oupphinnligt mönster
för den närvarande. V i kunna icke göra det, och, som
vi tro, på ganska goda skäl. Vilken sant fosterländsk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free