Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållas; årsräkningar och kredit på ännu längre tid måste
lämnas, stundom likvid erhållas endast genom att i utbyte
taga spannmål och framför allt brännvin. Hantverkaren
lämnade ett smaklöst och illa gjort arbete, få saker kunde
därjämte effektueras. Hantverksmästarens bildning var grovt
tillyxad, och lika mycket i saknad av polityr och förfining
som hans produkter, vilka »skyddades» likt arrestanter inom
skråförfattningens lås och bom.
Prästerskapet, hyllande regeln av beati possidentes, var
ännu icke berört av de religiösa trosstrider, som nu
genom-bäva vår tid. Det vände därför, utan att kritiseras varken
av sig självt eller andra, ogenerat upp och ned på
prediko-fjärdingen, på det att denna måtte i tiondetunnan lämna
en mångdubbel valuta. Tråden i predikningarna var
svavlad. »Offren» kastades skramlande i den på altardisken
stående tenntallriken, och håven med sina narrbjällror
kring-bars under det att adjunkten på predikstolen tröskade för
maten. Kellgrens uttryck »att tro är för de flesta
människor detsamma som att ej tänka därpå», var ännu
till-lämpligt.
Domaremakten var större än nu. Att vara »vän med
domaren» i orten ansågs för en nödvändighet. Mutor och
juridiska fiffigheter voro alltför litet brännmärkta av den
allmänna opinionen; bland det mycket goda vår publicitet
uträttat är den totala förändringen häruti icke det minsta.
För att därjämte vara fullt rättvisa bör icke förbigås,
att det var från prästerskapet nykterhetsreformen utgick och
att det var från den oavsättliga domaremakten som
väckelseropet om representationsförändring först höjdes.
Den utländska skönlitteraturen var föga bekant, om icke
genom en och annan översättning samt Hjertas läsbibliotek,
som då tagit sin början. Men vad hade vi icke själva!
Tegnér, Atterbom och Geijer stodo då på sin middagshöjd.
Vitalis’ och Stagnelii klangfulla stämmor hade nyss förut
tystnat. Nikander ingav fortfarande de rikaste förhoppningar.
Askelöf, Livijn och Sondén verkade i kritiken, allt var liv och
rörelse. Den innerlighet, ungdomsfriskhet och naiva entusiasm,
varmed poetiska och litterära skapelser den tiden njötos,
ack, den hava vi längesedan vuxit ifrån I — — ■—■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
