Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsöka ett träd att hänga sig uti, men icke kunde finna
något passande.
Néj, frågan ställer sig på en bredare grund. Den gäller,
huruvida tidsförhållandena numera äro sådana, att
uppoffrandet av självskrivenheten blir en plikt, varigenom adeln
fullbordar och uppfyller sin historiska mission. Kan detta
ådagaläggas och bevisas; kan adeln i de konserverande
intressenas tjänst härom övertygas, då är frågans utgång
given och den svenska adeln alltför fosterländsk att icke på
fäderneslandets altar nedlägga det förnämsta den äger, offret
av sin självskrivenhet.
Kan den icke härom övertygas, faller förslaget. Hotet
och hånet inverka då föga, de överrösta icke det
medborgerliga samvetets och fosterlandskärlekens stämma. Men vi
bedja adeln noga betänka, att då representationsförslagets
öde så gott som uteslutande beror på densamma — och då
detta innebär ett bevis om makt och ära — så innebär det
på samma gång även ett ansvar och en dom.
Den tiden adeln innehade den högsta politiska
bildningen i samhället — och till följd därav icke blott alla högre
ämbeten, utan även den högsta ledningen av fäderneslandets
öden med rätta och liksom självskrivet tillkom den ensam —
då var adelns plats i representationen likaledes självskriven.
Men månne denna ställning står ännu oförminskad kvar, och
månne icke andra politiskt berättigade samhällselementer
befinna sig i jämbredd med densamma? Har denna
jämlikhet uppstått till följd därav att allt blivit neddraget lika
lågt, eller har icke snarare allt vuxit upp till jämhöjd, så
att adeln, ifrån att vara ett ensamt träd, från vars krona och
topp det nedanliggande landskapet bäst kunde överses, nu
befinner sig stå i en skog, varest de andra träden erbjuda
en liknande utsikt? Göra de detta, så blir onekligt, att denna
skog bättre samfällt emotstår de revolutionära stormarnas
härjningar, och att adelns stamträd av de andra och i
förening med dem själv bättre skyddas samt erbjuder en större
motståndskraft än det kan förmå som isolerat.
Tvenne stater i Europa, Frankrike och England, lämna
exempel, det ena på ytterligheter och kastningar fram och
tillbaka mellan folkyra och despotism, det andra på en jämn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
