Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammansmältande till ett enda, till det svenska folket, skulle
föda en ståndaktighet i gemensamma intressens försvar, en
patriotisk konservatism, mer än väl uppvägande
den nu på papperet befintliga, av svaga grundlagsparagrafer
omhägnade, ståndskonservatismen?
Det är icke adelns fosterlandskärlek, som kan betvivlas.
Det är blott insikten om att den rätta tidpunkten nu är inne,
för att idéernas fullmogna frukt utan skakning skall kunna
plockas från trädet.
När man vill något med besked, bör man göra klart
för sig vad man vill — och varthän det leder — icke så?
Nå väl, vad vilja våra konservativa med ett nej till
representationsförslaget? »Förekomma en lössläppt demokratis
vådor,» torde någon svara.
Ur konservativ synpunkt har ett dylikt svar sitt
berättigande, om det kan visas, att med förslagets fall de
konservativa intressena få en större utsikt att bibehålla sig
än förut. Men tror man då detta? Kan man ännu inbilla
sig, efter så många i detta fall gäckade förhoppningar, att
ett förslag skall antagas som blir konservativare än det
närvarande? Har. icke tvärtom varje, nytt dylikt visat sig
liberalare än dess föregångare? Och månne icke de, som nu
tveka att samtycka till Karl den femtondes
representationsförslag, skulle skatta sig lyckliga att få antaga kung Oscars,
vilket de på den tiden förkastade såsom alltför liberalt?
Har man betänkt att konungen — utan att behöva
tillgripa de våldsamma medel Gustav den tredje använde för
att böja adelns motstånd — genom utnämnande av 50 eller
100 nya adelsmän i mån av behov, kan fullt grundlagsenligt,
när som helst, driva igenom representationsförslaget? Har
man betänkt att borgare- och bondestånden, genom nekat
bifall till riksdagens förlängning och ny statsreglering, inom
tre år på laglig väg kunna framtvinga en
representationsförändring?
En uppsalaprofessor frågade en gång, vid en tentamen
i geologien, huru många slag av stenar som finnas, och erhöll
till svar: »trenne: milstenar, skorstenar och rännstenar». Den
naiva svaranden glömde meteorstenar, sådana som de, vilka
1848’i sitt fall krossade så många samhällsinstitutioner. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
