Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan åtminstone icke detta anmärkas mot valen till Andra
kammaren, ty till dem ha både Stark och Lars Larsson lika
mycket att säga som rusthållaren här och jag. Emellertid
vore det gott om var och en i sin socken kom till tals om
allt det här nya.
Nog är det bra att vi här i socken äro mer vakna än
våra fattigstugukäringar. Måtte det vara så överallt, ty
det behövs sannerligen, det är bistra tider vi leva uti och
mycket som får lov att rättas, framför allt för oss
jordbrukare. Hör på, go vänner! Vad säger ni om vi skulle
komma tillsammans söndagseftermiddagarna nu en tid bortåt,
ena gången hos mig och andra gången hos rusthållaren här?
Det är mycket, vi skulle kunna ha att säga varandra. Ni
har många gånger förr frågat mig till råds om de nya
moderna i kommunalen. Har ni lust att också ta reda på
de nya riksdagssakerna?»
»Det är jag med om,» utropade rusthållaren Jon
Olsson hurtigt, »bättre kunna vi icke använda våra
söndagseftermiddagar. Sedan vi först talckat Gud på förmiddagen
för allt gott förstås. Det är sagt, nästa söndag kommer
jag till herr Friman.» »Och jag med,» tilläde Stark samt
den ene efter den andre, varpå Lars Nilsson slutade med
ett: »Orkar gubben så kommer han ock.»
Bönderna bytte därefter handslag med Friman och
rusthållaren, samt avlägsnade sig åkande eller gående, var på
sitt håll. De av kyrkfolket, som hade sitt hemvist på andra
sidan sjön, gingo ner till ekorna. Ungdomen rodde dessa
hemåt i kapp, så att årbladen blänkte i solskenet och
vattendropparna hoppade likt eldgnistor.
Snart var kyrkbacken — nyss så livlig och vimlande
av högtidsklädda — tyst och enslig igen. Men de ord,
som där blivit fällda och det förslag som blivit väckt bar
sin frukt, som vi i det följande skola se.
II.
»Välkomna, go vänner och sitt ned,» sade Friman i det
han hälsade de inträdande. Sedan man pratat en stund om
14. — Key. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
