Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge realundervisningen ej äger lärare med brinnande
övertygelse om denna undervisnings betydelse för livet
— kunde man ej lösa det viktiga problemet om en rent
real elementar- bildning. Han motsatte sig förslagen
att minska tillfällena till realbildning liksom försöken
att låsa fast latinet; han yrkade på skoltidens
förkortande, så att ungdomen skulle bli studenter 2—3
år förr och kunna inträda i det praktiska livet. Ty,
yttrade han, »livets sorger och omsorger äro och förbliva
de högsta klasserna för vår utbildning, icke till
kunskaps-maskiner utan till människor». Han yrkade på
borttagandet av elementarskolornas nedre klass och ville
göra folkskolan till bottenskola, ty innan dess erhöll
denna ej det anseende och den betydelse, den har rätt
att fordra.
Mot begärda anslag till nya byggnader åt
folkskole-seminarier yttrade sig E. K- på den grund att han
fruktade ett folkskollärarproletariat om lärjungar
hejdlöst kunde antagas. Han sade sig ej vilja vinna äran av
en ljusets fanbärare såsom man vann den under
ståndsriksdagarna: genom att besinningslöst rösta för kulturella
anslag, vare sig behövliga eller ej. Varmt talade han
för anslag till Riksbiblioteketsbyggnad emedan
dess skatter nu förvarades som »spannmål i en trasig
säck» men han ville förlägga byggnaden invid
Vetenskapsakademien. En koncentration av de vetenskapen
tjänande instituten var nämligen redan ett önskemål för
E. K-, ehuru ingen då anade den utveckling, som nu
gjort en hel »vetenskapsstad» möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
