- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
302

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidare utan de enskilda med en bestämd hjälp av
staten t. ex. Vs av kostnaden.

E. K. bemötte anklagelsen för »enskilda intressen»
med svaret att han aldrig hade och aldrig ämnade
väcka någon motion om anslag till enskilda banor;
att han själv, i fråga om sina närmaste stationer, hade
12 mil till Norrköping, 14 till Nässjö, 15 till Kalmar
och dock ej i riksdagen sökt göra något för sin ort.
i detta avseende.* Det kännes, yttrade han, ibland svårt
när en noggrann självprövning tillerkänner oss rena
be-vekelsegrunder att det oaktat få uppbära beskyllningar
för motsatsen. Varför ej kämpa för våra olika meningar
med oförgiftade vapen? Böra vi ej ta oss till vara att,
som har skett, måtta åt varandras heder och ära?

Läroverksfrågan gav även E. K. anledning
till ett principuttalande om realläroverkens behov av
realitet. Han påminde om en talare under de gamla
ståndsriksdagarna, som menat att lektuell bildning
var vad man läst sig till, men i n tellektuell den man ej
läst sig till. Skillnaden var ej så tokig. Ty mången
klassiskt bildad är ej intelligent medan mången intelligent
ej har »bildning» i ordets vanliga mening. Så länge man
ej skiljer bildningens begrepp från latinstudiet — och så

* I ett senare tal om detta ämne prisade Emil Key
sin lyckliga stjärna att han under sina tio år i statsutskottet
ej haft något ort- än mindre personintresse att försvara.
Hans energiska yrkande på anslag åt enskilda järnvägar,
beredd av vissheten att dessa nu förhöllo sig till
landsvägarna som dessa en gång förhållit sig till ridvägarna.
Han ansåg det vara en ingenjörsenvishet att endast vilja
driva fram bredspåriga banor och han påpekade det orimliga
i att 1876 Trafikstyrelsens budget var lika stor som hela
rikets en mansålder tidigare. Man svalde nämligen kameler
och silade mygg inom detta ämbetsverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free