Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI.
Riksdagen 1872.
Vid denna riksdag fick Emil Key ett tillfälle att
visa huru allvarligt han menade med värnplikten såsom
grund för försvaret. En av honom mycket skattad
personlighet, kommendör Axel Adlersparre, hade väckt
motion om upphävande av rätten för värnpliktige att
friköpa sig från övningar under fred och att vid krig
leja en annan person i sitt ställe.*
Emil Key var varm vän av det utmärkt motiverade
förslaget och han satte in en lidelsefull energi i arbetet
att stämma bönderna till ’dess förmån. Men han var dock
osäker på utgången och det var därför med stor oro
han väntade på den stund, frågan skulle förekomma i
riksdagen. Till hans glädje hann Första kammaren före
* Kommendör Adlersparre var en släkting till Emil
Keys släkt (se del. I., sid. 43) och bror till målarinnan
Sophie Adlersparre. Hans som hennes ungdom hade delvis
förflutit på Öland och i Kalmartrakten. Genom hans andra
hustru, Sophie Lejonhufvud, den utmärkta föregångerskan
i arbetet för kvinnornas utveckling och rättigheter, blev
hans hem i Stockholm en härd för frisinnade och
fosterländska intressen. Såsom nygifta hade makarna besökt
Sundsholm och därifrån gjort en utfärd till friherrinnan
Adlersparres barndomshem Helgerum. Härigenom började
det umgänge mellan E. K. och Adlersparre, som sedan
fortsatte i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
