Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Riksdagen 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verade sig mot den, i och genom kompromissen
betonade, värnpliktsökningen.
Carl Ifvarsson var icke någon medveten pacifist; ej
försvarsyägrare av hat till kriget. Han var vad Emil
Key alltid kallade honom »nihilist». För hans klara
huvud tedde sig försvaret dyrbart och meningslöst och
han ville ej medge att det kunde bli nödvändigt. Endast
för skams skull gick han med så långt som han senare
gjorde och han var alltid den klippa mot vilken Emil
Key’s försvarsvilja bröts i svallvågor, vilka ej rubbade
klippan ur fläcken. En verklig fredsvän, med bestämd
övertygelse — och modet att för den bli beledd
var den menlöse, älsklige Jonas Jonasson i Gullaboås,
vars motioner i ämnet skaffade honom namnet
»freds-fåret».
Första resultatet av kompromissen var det
Statsutskottets betänkande, som skrevs av F. F. Carlsson och
nätt och jämnt gick igenom i första kammaren. Men
huvudsaken var att kompromissen blev möjlig, d. v. s. att
kamrarna kunde ena sig om en skrivelse till regeringen,
som innebar att frågorna om indelningsverk och
grundskatter skulle lösas gemensamt och att
grundskatternas eftergivande skulle bli ersättningen för att bönderna
medgåvo utsträckandet av den allmänna värnplikten.
Louis De Geer betonar med rätta att man icke har något
skäl att här tala om köpslagande. Han skriver i sina
Minnen — mot talet att bönderna gjorde sig fria från
indelningsverket och kastade bördan på andra — att
den utsträckta värnplikten ju kom att drabba bönderna
lika mycket som alla andra och att ingen orättvisa kunde
ligga i att ålägga allmän värnplikt. Han fortsätter:
»Orättvisan skulle således ligga i grundskatternas
efterskänkande. I nästan alla europeiska stater hava funnits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
