Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Riksdagen 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
)’,r un dskatter, vilka lika mycket som de svenska iklätt
■■ig egenskapen av statens räntor, och likväl har man
i alla funnit det billigt och riktigt att antingen på ett
eller annat sätt utjämna dem eller alldeles borttaga
dem. Vid efterskänkandet av skatter får man icke
ute-.lutande fasthålla den grundsatsen, att varje eftergift
skall komma alla skattdragande till del. Man får ock
se till, huruvida specialskatter och klasskatter trycka
alltför ojämnt och huruvida icke eftergiften
medel-b a r t är nyttig för det hela, om den än mest är till
fördel för en särskild näring.»
Erkännes denna synpunkt som en högre än
dåtids-stridernas, förvånar det att nutiden ej tillgodogjort sig
densamma utan alltjämt ordar om lantmannapartiets
egennytta och intressen som det enda, dess politik
bestämmande.
Emil Key betonade för sin del ofta liknande
synpunkter, som de här ur Louis De Geers Minnen
anförda. Vid denna riksdag påpekade han t. ex. — i ett
anförande om grundskatterna - huru det, som en gång
var den största rätt senare kan bli den största orätt.*
Vid diskussionen om nya försvarsanslag betonade
E. K. starkt att han uppträdde mot dem av det skälet,
att han ej kunde vara med om allt slags plock på
det bestående försvarssystemet: det antikverade måste
bort och en alldeles ny grund läggas för det hela.
Då som senare har man nekat att se annat än tomma
ord i en försvarsvilja, som — under yrkande på
system — avslår planlösa anslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
